Fizahan-teny

Ohabolana : kenda

Ohabolana 1Aza manao sesi-montotra. [2.165 #827, 2.653 #497]
Aza manao sesi-montotra, sao kenda. [2.558 #45]
Dikanteny frantsayAvalez ce que vous avez dans la bouche avant de prendre une autre bouchée. [2.165]

Ohabolana 2Aza mitsako tsy re ka kenda vao dony aho Ranaotra. [2.558 #805]
Mitsako tsy re ka kenda vao: "Dony aho ranaotra". [2.165 #1098, 2.558 #2496, 2.974 #221, 1.1]
Mitsako tsy re ka voa vao dony aho, ranaotra. [1.1]
Mitsako, tsy re, kenda vao hoe : " dony aho, ranaotra " . [2.415 #5392]
Fanazavana malagasyEnti-milaza irony olona mifaly irery raha misy soa azony, fa miantso ny hafa kosa rehefa nisy nahavoa azy. [1.1]
Enti-milaza olona nanana zavatra an-kinafinafina, kanjo nony nisy nahavoa azy, niantso vonjy amin' olona. [1.1]
Entina handatsana ireo olona nanao zavatra an-tsokosoko ka nony tojo ny mafy vao mibabababa mitady vonjy. [1.1]
Raha sendra zava-tsoa ny tena, mihinan-drery, fa raha misy mahavoa kosa, miantso vahoaka. [1.1]
Dikanteny frantsayMâcher en secret, et appeler au secours quand on s' étrangle, demandant qu' on frappe sur la nuque. [2.415 #5392]
Mâcher sans bruit, et appeler à son aide une fois qu’on a avalé de travers. [2.974 #221]
Manger (mâcher) sans bruit, mais quand on s' étrangle, s' écrier, "Eh! tapottez-moi, beau-frère" . Ceci est un reproche, car il est impoli pour les Malgaches de manger sans bruit chez les autres; il faut en faire, au contraire, pour montrer qu' on apprécie ce qu' on vous sert. [2.165]
Fanazavana frantsaySe disait des gourmands, des égoïstes qui ne pensent aux autres que lorsqu' ils en ont besoin. [2.415 #5392]

Ohabolana 3Banga very antsy ka manantena fa ho kenda. [2.558]
Banga very antsy, ka ny kenda no ampohina. [2.165 #2058]
Banga very antsy : ny ho kenda no ampoizina. [2.415 #2593, 2.653 #734, 1.1]
Fanazavana malagasyRehefa tsy manam-pitaovana, aoka hanampo fahavoazana. [1.1]
Dikanteny frantsayÉdenté qui a perdu son couteau : il peut s' attendre à s' étouffer. [2.415 #2593]
Quand quelqu' un à qui il manque des dents a perdu son couteau, il ne s' attend plus qu' à s' étrangler avec ses aliments. [2.165]
Fanazavana frantsayParce qu' il ne peut plus les couper comme il le faudrait. [2.165]
Se disait de ceux qui se mettent dans un mauvais pas. [2.415 #2593]

Ohabolana 4Faly raha tonga ny rano fanala kenda, raha malahelo ka misy mpanony, raha lavo ka misy mpanarina. [2.165, 2.558]
Faly raha tonga ny rano fanala kenda, raha malahelo ka misy mpanony, raha lavo no misy mpanarina. [2.415 #808, 2.653 #889]
Dikanteny frantsayNous sommes heureux, car l'eau est arrivée pour dégager le gosier obstrué ; malheureux nous avons un consolateur ; tombés à terre, nous avons quelqu' un qui nous relève. [2.415 #808]
On est content de trouver de l' eau quand on étouffe, un consolateur quand on a du chagrin, quelqu' un qui vous relève quand on est tombé. [2.165]
Fanazavana frantsayParoles dites aux protecteurs. [2.415 #808]

Ohabolana 5Mianara mamindra, fandrao bingo ; mahaiza mitsako, sao kenda; misakafoa tsara mba tsy ho reraka. [2.415 #6189]
Dikanteny frantsayApprenez à marcher pour ne pas devenir bancal ; apprenez à mâcher pour ne pas vous étrangler ; mangez bien pour que vos forces ne défaillent pas. [2.415 #6189]
Fanazavana frantsayEn tout, il est nécessaire d' apprendre. [2.415 #6189]

Ohabolana 6Nitsako tsy re, nisotro nanao be gorodana, ka kenda vao mivadi-boa-maso. [2.558 #2798]

Ohabolana 7Rano fanala kenda, havana fanala henatra. [2.558 #3706]

Ohabolana 8Saro-belomina, toa zaza farofy: ampisotroin-dro, kofina; fahanam-bentiny, kenda. [2.653 #2865]
Saro-belomina toy ny zaza farofy : ampisotroin-dro, kofina ; fahanam-bentiny, kenda. [2.415 #1536, 2.558]
Dikanteny frantsayDifficile à nourrir comme un enfant maladif : on lui donne à boire, il avale de travers ; on lui donne du solide, il s' étrangle. [2.415 #1536]
Fanazavana frantsaySe disait des gens difficiles à traiter. [2.415 #1536]

Ohabolana 9Soa kenda hahay mitsako; soa lavo hahay mandeha. [2.653 #2908, 2.165]
Soa lavo hahay mamindra, soa kenda hahay mitsako. [2.558 #3904]
Dikanteny frantsayIl est bon de s' étrangler pour apprendre à mieux mâcher ensuite; il est bon de tomber, ça apprend à mieux marcher. [2.165]

Ohabolana 10Tsy ny ringitra no mahakenda, fa ny rano fanala kenda. [2.165 #2166, 2.558 #309]
Dikanteny frantsayCe ne sont pas les patates qui étranglent, mais (si pourtant on s' étrangle), c' est l' eau qui guérit. [2.165]

Fizahan-teny