Teny iditra bore > voretra (retra)
Sokajin-teny mpamaritra
Fanazavàna teny malagasy Tsy mahavatra mikarakara na manadio ny tenany sy izay mikasika azy, ka maloto maharikoriko lalandava [1.1]
Fanazavàna teny anglisy Dirty, untidy; clumsy [1.2, 1.7]
 Inactive [1.2]
Fanazavàna teny frantsay Sale [1.3, 1.8]
 Malpropre; lourd, paresseux, indolent [1.3]
 En désordre; débraillé [1.8]
Ohatra Ary ny tena tsy rariny dia ny nanenjehana azy ho voretra, nefa ny toby nonenany tsy nisy afa-tsy paompy vitsivitsy. [1.369]
Sampanteny 
Tovy hevitra kalaina ~ kisinina ~ vorery ~ tongovorery ~ tsy mahava-tena ~ benamboka ~ betsinamboka ~ vazina ~ misavoritaka ~ mikorontana ~ mikondendina ~ mikondendy ~ misafotofoto ~ misampotina ~ mikoretika ~ misavorovoro ~ mikorandendina ~ misaritaka ~ misafotaka ~ mitavona ~ misomotaka ~ safotetaka
Ohabolana 

Teny iditra bore > voretra
Sokajin-teny anarana
Fanazavàna teny frantsay (de mamoretra : avoir des fruits en grappes serrées). Nom donné à plusieurs arbres dont les fruits présentent cette disposition. Surtout :
  • (Merina, Sihanaka) Micronychia taratana (Baker) Capuron Ined. et Micronychia tsiramiramy H.Perrier variété parviflora Capuron Ined. (Anacardiaceae)
  • (Betsimisaraka) Micronychia acuminata Randrian. (Anacardiaceae) ; Petits arbres à feuilles très odoriférantes quand on les froisse. On leur attribue des propriétés cordiales, excitantes. Les fruits bien que non toxiques, sont immangeables, du fait de leur très forte odeur de térébenthine.
[1.196]
Anarana siantifika Micronychia acuminata
Voambolana 

Teny iditra bore > vore
Sokajin-teny anarana
Fanazavàna teny frantsay  [Vezo] Bave, écume, mousse  - > ive, roatse, taborebore [1.68]

Fivaditsoratra 

Teny iditra bore > boreka
Sokajin-teny anarana
Fanazavàna teny frantsay  [Betsileo] Sorte de fougère dont on consomme les jeunes pousse et les jeunes feuilles. Les Tanala l'appellent, par contre, tsipangapanga. [1.196]
Voambolana 
Tsipelina hafa 

Fivaditsoratra 

bore   
B
Bore. [3.1]
bôro
bore [1.13]