Toko sy andininy momba Solomona

  2nd Samuel 2 Samoela Samoela II 2ème Livre de Samuel
...............
2Sm / 2Sam 5.14 And these be the names of those that were born unto him in Jerusalem; Shammuah, and Shobab, and Nathan, and Solomon, Ary izao no anaran' ny naterany tany Jerosalema: Samoa sy Sobaba sy Natana sy Solomona Ireto no anaran' ireo naterany tany Jerosalema: Voici les noms des enfants qu' il eut à Jérusalem : Shammua, Shobab, Natân, Salomon,
2Sm / 2Sam 5.15 Ibhar also, and Elishua, and Nepheg, and Japhia, sy Jibara sy Elisoa sy Nafega sy Jafia Samoà, Sobaba, Natana, Salomona, Jebahara, Yibhar, Élishua, Népheg, Yaphia,
...............
2Sm / 2Sam 12.24 And David comforted Bathsheba his wife, and went in unto her, and lay with her: and she bare a son, and he called his name Solomon: and the Lord loved him. Ary Davida nampionona an' i Batseba vadiny, dia niditra tao aminy ka nandry taminy; ary niteraka zazalahy izy, ka ny anarany nataony hoe Solomona. Ary Jehovah tia azy, Nanala alahelo an' i Betsabea vadiny Davida dia nankao aminy, ka nandry taminy. Ary tera-dahy ravehivavy, ka nataony hoe Salomona no anarany: tia azy Iaveh, David consola Bethsabée, sa femme. Il alla vers elle et coucha avec elle. Elle conçut et mit au monde un fils auquel elle donna le nom de Salomon. Yahvé l' aima

  1st Book of Kings 1 Mpanjaka Mpanjaka I 1er Livre des Rois
...............
1Mp 1.10 But Nathan the prophet, and Benaiah, and the mighty men, and Solomon his brother, he called not. fa Natana mpaminany sy Benaia sy ny lehilahy mahery ary Solomona rahalahiny no tsy mba nasainy. Samy tsy nasainy anefa na Natàna mpaminany, na Banaiasa, na ny lehilahy mahery, na Salomona rahalahiny. mais il n' invita pas le prophète Natân, ni Benayahu, ni les preux, ni son frère Salomon.
1Mp 1.11 Wherefore Nathan spake unto Bathsheba the mother of Solomon, saying, Hast thou not heard that Adonijah the son of Haggith doth reign, and David our lord knoweth it not? Ary Natana niteny tamin' i Batseba, renin' i Solomona, hoe: Moa tsy renao va fa efa manjaka Adonia, zanak' i Hagita, nefa tsy fantatr' i Davida tompontsika akory izany? Ka hoy Natàna tamin' i Betsabea renin' i Salomona: Tsy renao va fa efa tonga mpanjaka Adoniasa zanak' i Hagita, nefa tsy mahalala izany akory Davida tompontsika? Alors Natân dit à Bethsabée, la mère de Salomon : " N' as-tu pas appris qu' Adonias fils de Haggit est devenu roi à l' insu de notre seigneur David ?
1Mp 1.12 Now therefore come, let me, I pray thee, give thee counsel, that thou mayest save thine own life, and the life of thy son Solomon. Koa etsy homeko saina ianao hamonjenao ny ainao sy ny ain' i Solomona zanakao. Koa etsy ange avelao homeko hevitra hianao ankehitriny hamonjenao ny ainao sy ny ain' i Salomona zanakao. Eh bien ! laisse-moi te donner maintenant un conseil, pour que tu sauves ta vie et celle de ton fils Salomon.
1Mp 1.13 Go and get thee in unto king David, and say unto him, Didst not thou, my lord, O king, swear unto thine handmaid, saying, Assuredly Solomon thy son shall reign after me, and he shall sit upon my throne? why then doth Adonijah reign? Mandehana mankany amin' i Davida mpanjaka, ka lazao aminy hoe: Tsy nianiana tamiko mpanompovavinao va ianao, ry mpanjaka tompoko, nanao hoe: Solomona zanakao-lahy no hanjaka handimby ahy tokoa, ary izy no hipetraka eo amin' ny seza fiandrianako? Koa nahoana indray no Adonia no manjaka? Mandehana midira ao amin' i Davida mpanjaka ka lazao aminy hoe: Ry mpanjaka tompoko ô: tsy efa nianiana tamiko mpanomponao va hianao, nanao hoe: Salomona zanakao no hanjaka handimby ahy, ary izy no hipetraka eo amin' ny seza fiandrianako? Ka ahoana àry no Adoniasa indray ity no tonga mpanjaka? Va, entre chez le roi David, et dis-lui : "N' est-ce pas toi, Monseigneur le roi, qui as fait ce serment à ta servante : Ton fils Salomon régnera après moi et c' est lui qui s' assiéra sur mon trône ? Comment donc Adonias est-il devenu roi ?"
...............
1Mp 1.17 And she said unto him, My lord, thou swarest by the Lord thy God unto thine handmaid, saying, Assuredly Solomon thy son shall reign after me, and he shall sit upon my throne. Dia hoy izy taminy: Tompokolahy ô, Jehovah Andriamanitrao no nianiananao tamiko mpanompovavinao hoe: Solomona zanakaolahy no hanjaka handimby ahy tokoa, ary izy no hipetraka eo amin' ny seza fiandrianako. Dia hoy ny navaliny azy: Tompokolahy ô, Iaveh Andriamanitrao no efa nianiananao tamin' ny mpanompovavinao hoe: Salomona zanakao no hanjaka handimby ahy, ary izy no hipetraka eo amin' ny seza fiandrianako. Elle lui répondit : " Monseigneur, tu as juré à ta servante par Yahvé ton Dieu : "Ton fils Salomon régnera après moi, et c' est lui qui s' assiéra sur mon trône. "
...............
1Mp 1.19 And he hath slain oxen and fat cattle and sheep in abundance, and hath called all the sons of the king, and Abiathar the priest, and Joab the captain of the host: but Solomon thy servant hath he not called. Ary efa namono omby sy zanak' omby mifahy ary ondry aman' osy betsaka izy ka efa nanasa ny zanakalahin' ny mpanjaka rehetra sy Abiatara mpisorona ary Joaba, komandin' ny miaramila; fa Solomona mpanomponao ihany no tsy mba nasainy. Izy efa namono omby aman-janak' omby matavy mbamin' ny ondry betsaka; efa nasainy avokoa ny zanakalahin' ny mpanjaka sy Abiatara mpisorona, ary Joaba filohan' ny tafika, fa Salomona mpanomponao tsy mba nasainy. Car il a immolé quantité de boeufs, de veaux gras et de moutons, et il a invité tous les princes royaux, le prêtre Ébyatar, le général Joab, mais ton serviteur Salomon, il ne l' a pas invité !
...............
1Mp 1.21 Otherwise it shall come to pass, when my lord the king shall sleep with his fathers, that I and my son Solomon shall be counted offenders. Fa rehefa lasa modi-mandry any amin' ny razany ny mpanjaka tompoko, dia izaho sy Solomona zanako no atao meloka. Fa raha tsy izany, rahefa mody amin' ny razany ny mpanjaka tompoko, dia hatao olo-meloka izaho sy Salomona zanako. Et quand Monseigneur le roi sera couché avec ses pères, moi et mon fils Salomon, nous expierons cela ! "
...............
1Mp 1.26 But me, even me thy servant, and Zadok the priest, and Benaiah the son of Jehoiada, and thy servant Solomon, hath he not called. Fa izaho mpanomponao sy Zadoka mpisorona sy Benaia, zanak' i Joiada, ary Solomona mpanomponao ihany no tsy mba nasainy. Samy tsy nasainy anefa na izaho mpanomponao na Sadaoka mpisorona, na Banaiasa zanak' i Joiadasa, na Salomona mpanomponao. Mais moi ton serviteur, le prêtre Sadoq, Benayahu fils de Yehoyada et ton serviteur Salomon, il ne nous a pas invités.
...............
1Mp 1.30 Even as I sware unto thee by the Lord God of Israel, saying, Assuredly Solomon thy son shall reign after me, and he shall sit upon my throne in my stead; even so will I certainly do this day. dia tahaka ilay nianianako tamin' i Jehovah, Andriamanitry ny Isiraely, sady nilazako taminao hoe: Solomona zanakaolahy no hanjaka handimby ahy tokoa, ary izy no hipetraka eo amin' ny seza fiandrianako hisolo ahy, dia izany ihany no hataoko anio. dia hotanterahiko anio ilay fianianana nataoko tamin' ny Tompo Andriamanitr' Israely hoe: Salomona zanakao lahy hanjaka handimby ahy ary hipetraka eo amin' ny seza fiandrianako hisolo ahy. comme je t' ai juré par Yahvé, Dieu d' Israël, que ton fils Salomon régnerait après moi et s' assiérait à ma place sur le trône, ainsi ferai-je aujourd' hui même. "
...............
1Mp 1.33 The king also said unto them, Take with you the servants of your lord, and cause Solomon my son to ride upon mine own mule, and bring him down to Gihon: Ary hoy ny mpanjaka taminy: Ento miaraka aminareo ny mpanompon' ny tomponareo, ary ampitaingeno ny ampondravaviko Solomona zanakolahy, ka ento midina any Gihona izy. dia hoy ny mpanjaka tamin' izy ireo: Ento miaraka aminareo ny mpanompon' ny tomponareo, ka ampitaingeno ny molevaviko Salomona zanako, dia ento midina mankany Gihona. et celui-ci leur dit : " Prenez avec vous la garde royale, faites monter mon fils Salomon sur ma propre mule et faites-le descendre à Gihôn.
1Mp 1.34 And let Zadok the priest and Nathan the prophet anoint him there king over Israel: and blow ye with the trumpet, and say, God save king Solomon. Ary aoka Zadoka mpisorona sy Natana mpaminany hanosotra azy any ho mpanjakan' ny Isiraely; ary tsofinareo ny anjomara, ka lazao hoe: Ho ela velona anie Solomona mpanjaka! Rahefa mby any, Sadaoka mpisorona sy Natàna mpaminany dia hanosotra azy ho mpanjaka amin' Israely, ary hianareo hitsoka anjomara sy hilaza hoe: Ho ela velona anie Salomona mpanjaka! Là, le prêtre Sadoq et le prophète Natân lui donneront l' onction comme roi d' Israël, vous sonnerez du cor et vous crierez : "Vive le roi Salomon ! "
...............
1Mp 1.37 As the Lord hath been with my lord the king, even so be he with Solomon, and make his throne greater than the throne of my lord king David. Toy ny nomban' i Jehovah ny mpanjaka tompoko anie no mba hombany an' i Solomona koa, ary hataony be voninahitra mihoatra noho ny seza fiandrianan' i Davida mpanjaka tompoko anie ny seza fiandrianan' i Solomona. Ho toy ny nomban' ny Tompo ny mpanjaka tompoko anie no hombàny an' i Salomona koa ary hasandrany ho ambony noho ny seza fiandrianan' i Davida mpanjaka tompoko anie ny seza fiandrianan' i Salomona! Comme Yahvé a été avec Monseigneur le roi, qu' il soit avec Salomon et qu' il magnifie son trône encore plus que le trône de Monseigneur le roi David ! "
1Mp 1.38 So Zadok the priest, and Nathan the prophet, and Benaiah the son of Jehoiada, and the Cherethites, and the Pelethites, went down, and caused Solomon to ride upon king David' s mule, and brought him to Gihon. Dia nidina Zadoka mpisorona sy Natana mpaminany sy Renaia, zanak' i Joiada, ary ny miaramila mpiambina andriana, dia nampitaingina an' i Solomona ny ampondravavin' i Davida mpanjaka izy, ka dia nitondra azy nankany Gihona. Dia nandeha Sadaoka mpisorona sy Natàna mpaminany, ary Banaiasa zanak' i Joiadasa mbamin' ny Keretiana sy ny Feletiana; nasainy nitaingina ny molevavin' i Davida mpanjaka Salomona, dia nentiny nankany Gihona. Le prêtre Sadoq, le prophète Natân, Benayahu fils de Yehoyada, les Kerétiens et les Pelétiens descendirent ; ils mirent Salomon sur la mule du roi David et ils le menèrent à Gihôn.
1Mp 1.39 And Zadok the priest took an horn of oil out of the tabernacle, and anointed Solomon. And they blew the trumpet; and all the people said, God save king Solomon. Ary Zadoka mpisorona naka ny tandroka misy diloilo tao amin' ny trano-lay ka nanosotra an' i Solomona. Ary notsofina ny anjomara, ka dia hoy ny vahoaka rehetra: Ho ela velona anie Solomona mpanjaka! Ary Sadaoka mpisorona, naka ny tandroka misy diloilo tao amin' ny tabernaka, dia nanosotra an' i Salomona, ary nitsoka anjomara ny olona, ary ny vahoaka rehetra nanao hoe: Ho ela velona anie Salomona mpanjaka! Le prêtre Sadoq prit dans la Tente la corne d' huile et oignit Salomon, on sonna du cor et tout le peuple cria : " Vive le roi Salomon ! "
...............
1Mp 1.43 And Jonathan answered and said to Adonijah, Verily our lord king David hath made Solomon king. Fa Jonatana niteny ka nanao tamin' i Adonia hoe: Tsia, tsy izany tsy akory, fa Davida mpanjaka tompontsika efa nanangana an' i Solomona tokoa ho mpanjaka. Dia namaly Jonatasy, ka nanao tamin' i Adoniasa hoe: Eny lahy, izany tokoa, fa nanangana an' i Salomona ho mpanjaka Davida mpanjaka tompontsika. Yonatân répondit : " Ah oui ! notre seigneur le roi David a fait roi Salomon !
...............
1Mp 1.46 And also Solomon sitteth on the throne of the kingdom. Ary koa, Solomona izao dia efa mipetraka eo amin' ny seza fiandrianan' ny fanjakana. Ary efa nipetraka amin' ny seza fiandrianan' ny fanjakana aza Salomona; Plus que cela : Salomon s' est assis sur le trône royal,
1Mp 1.47 And moreover the king' s servants came to bless our lord king David, saying, God make the name of Solomon better than thy name, and make his throne greater than thy throne. And the king bowed himself upon the bed. Ary dia tonga koa ny mpanompon' ny mpanjaka hisaotra an' i Davida mpanjaka tompontsika hoe: Hataon' Andriamanitrao ho tsara noho ny anaranao anie ny anaran' i Solomona, ary hataony ho be voninahitra mihoatra noho ny seza fiandriananao anie ny seza fiandrianany! Dia niankohoka teo am-parafara ny mpanjaka ary ny mpanompon' ny mpanjaka aza, efa avy nisaotra an' i Davida mpanjaka tompontsika, nanao hoe: Hataon' ny Andriamanitrao malaza noho ny anaranao anie ny anaran' i Salomona, ary hasandrany ho ambony noho ny seza fiandriananao ny seza fiandrianany! Dia niankohoka teo am-parafara ny mpanjaka. et les officiers du roi sont venus féliciter notre seigneur le roi David en disant : "Que ton Dieu glorifie le nom de Salomon plus encore que ton nom et qu' il exalte son trône plus que le tien ! " et le roi s' est prosterné sur son lit,
...............
1Mp 1.50 And Adonijah feared because of Solomon, and arose, and went, and caught hold on the horns of the altar. Ary Adonia koa natahotra an' i Solomona, dia niainga ka lasa nangia ny tandroky ny alitara. Adoniasa natahotra an' i Salomona ka nitsangana, dia nandeha namikitra tamin' ny tandroky ny otely. Pour Adonias, il eut peur de Salomon, il se leva et s' en alla saisir les cornes de l' autel.
1Mp 1.51 And it was told Solomon, saying, Behold, Adonijah feareth king Solomon: for, lo, he hath caught hold on the horns of the altar, saying, Let king Solomon swear unto me today that he will not slay his servant with the sword. Ary nambara tamin' i Solomona hoe: Indro, Adonia matahotra an' i Solomona mpanjaka; koa indro izy efa mangia ny tandroky ny alitara ka manao hoe: Aoka Solomona mpanjaka hianiana amiko aloha fa tsy hamono ahy mpanompony amin' ny sabatra. Ary nisy nilaza izany tamin' i Salomona nanao hoe: Indro Adoniasa matahotra an' i Salomona mpanjaka, ary indro izy namikitra amin' ny tandroky ny otely, nanao hoe: Aoka hianiana amiko Salomona mpanjaka anio, fa tsy hamono ny mpanompony amin' ny sabatra. On en informa ainsi Salomon : " Voici qu' Adonias a eu peur du roi Salomon et qu' il a saisi les cornes de l' autel en disant : Que le roi Salomon me jure d' abord qu' il ne fera pas mourir son serviteur par l'épée. "
1Mp 1.52 And Solomon said, If he will shew himself a worthy man, there shall not an hair of him fall to the earth: but if wickedness shall be found in him, he shall die. Fa hoy Solomona: Raha hita fa lehilahy tsara fanahy izy, dia tsy hisy na dia singam-bolony iray akory aza ho latsaka amin' ny tany; fa raha misy heloka kosa ho hita aminy, dia ho faty ihany izy. Dia hoy Salomona: Raha miseho ho lehilahy mahery izy, dia tsy hisy latsaka amin' ny tany na dia singam-bolony iray aza, fa raha misy heloka hita aminy kosa, dia ho faty izy. Salomon dit : " S' il se conduit en honnête homme, pas un de ses cheveux ne tombera à terre, mais si on le trouve en défaut, alors il mourra. "
1Mp 1.53 So king Solomon sent, and they brought him down from the altar. And he came and bowed himself to king Solomon: and Solomon said unto him, Go to thine house. Dia naniraka Solomona mpanjaka nampidina azy hiala amin' ny alitara. Dia avy izy ka niankohoka teo anatrehan' i Solomona mpanjaka; ary dia hoy Solomona taminy: Modia any an-tranonao. Ary naniraka olona hampidina azy hiala teo amin' ny otely Salomona; ka tonga niankohoka teo anatrehan' i Salomona mpanjaka izy, dia hoy Salomona taminy hoe: Mandehana any an-tranonao. Et Salomon ordonna qu' on le fit descendre de l' autel ; il vint se prosterner devant Salomon qui lui dit : " Va dans ta maison. "
1Mp 2.1 Now the days of David drew nigh that he should die; and he charged Solomon his son, saying, Ary rehefa antomotra ny andro hahafatesan' i Davida, dia nandidy an' i Solomona zananilahy izy hoe: Nony efa akaiky ny andro hahafatesan' i Davida, dia nandidy an' i Salomona zanany izy, nanao hoe: Comme la vie de David approchait de sa fin, il fit ces recommandations à son fils Salomon :
...............
1Mp 2.12 Then sat Solomon upon the throne of David his father; and his kingdom was established greatly. Ary Solomona nipetraka teo amin' ny seza fiandrianan' i Davida rainy; ary ny fanjakany dia niorina tsara Ary Salomona nipetraka teo amin' ny seza fiandrianan' i Davida rainy, ary niorina tsara ny fanjakany. Salomon s' assit sur le trône de David son père et son pouvoir devint très ferme.
1Mp 2.13 And Adonijah the son of Haggith came to Bathsheba the mother of Solomon. And she said, Comest thou peaceably? And he said, Peaceably. Ary Adonia, zanakalahin' i Hagita, nankany amin' i Batseba, renin' i Solomona. Ary hoy ravehivavy: Moa fihavanana va no ahatongavanao? Dia hoy izy: Eny, fihavanana. Ary Adoniasa zanak' i Hagita nankao amin' i Betsabea renin' i Salomona. Ary hoy ravehivavy: Hevi-pihavanana va no ahatongavanao? Dia hoy ny navaliny: Eny, hevi-pihavanana, Adonias fils de Haggit se rendit chez Bethsabée, mère de Salomon. Elle demanda : " Est-ce la paix que tu apportes ? " Il répondit : " Oui. "
...............
1Mp 2.17 And he said, Speak, I pray thee, unto Solomon the king, (for he will not say thee nay,) that he give me Abishag the Shunammite to wife. Dia hoy izy: Masìna ianao, mitenena amin' i Solomona mpanjaka (fa tsy handà anao izy). mba homeny ho vadiko Abisaga Sonemita. Dia hoy izy: Miangavy anao aho hilaza amin' i Salomona mpanjaka, fa tsy handà anao izy, mba hanomezany an' i Abisaga Sonamita ho vadiko. Il reprit : " Dis, je te prie, au roi Salomon - car il ne te rebutera pas - qu' il me donne Abishag de Shunem pour femme. "
...............
1Mp 2.19 Bathsheba therefore went unto king Solomon, to speak unto him for Adonijah. And the king rose up to meet her, and bowed himself unto her, and sat down on his throne, and caused a seat to be set for the king' s mother; and she sat on his right hand. Ary Batseba nankany amin' i Solomona mpanjaka hilaza aminy ny tenin' i Adonia. Ary ny mpanjaka nitsangana hitsena an' i Batseba sady niankohoka teo anatrehany, dia nipetraka teo amin' ny seza fiandrianany, ary nasainy nisy nitondra seza fiandrianana koa ho an' ny renin' ny mpanjaka; ka dia nipetraka teo amin' ny ankavanany izy. Dia nankany amin' i Salomona mpanjaka, Betsabea, hilaza aminy ny amin' i Adoniasa. Nitsangana nitsena azy ny mpanjaka, sady niankohoka teo anatrehany; dia nipetraka teo amin' ny seza fiandrianany, sy nampanisy seza fiandrianana ho an' ny renin' ny mpanjaka, ka nipetraka teo an-kavanany ravehivavy. Bethsabée se rendit donc chez le roi Salomon pour lui parler d' Adonias, et le roi se leva à sa rencontre et se prosterna devant elle, puis il s' assit sur son trône, on mit un siège pour la mère du roi et elle s' assit à sa droite.
...............
1Mp 2.22 And king Solomon answered and said unto his mother, And why dost thou ask Abishag the Shunammite for Adonijah? ask for him the kingdom also; for he is mine elder brother; even for him, and for Abiathar the priest, and for Joab the son of Zeruiah. Fa Solomona mpanjaka namaly ka nanao tamin-dreniny hoe: Nahoana ianao no mangataka an' i Abisaga Sonemita ho an' i Adonia; angataho ho azy koa ary ny fanjakana, fa izy no zokiko, dia ho azy sy Abiatara mpisorona ary ho an' i Joaba, zanak' i Zeroia. Fa hoy ny navalin' i Salomona mpanjaka tamin-dreniny: Ahoana no angatahinao an' i Abisaga Sonamita ho an' i Adoniasa? Angataho ho azy koa ny fanjakana; fa izy rahateo no zokiko, dia ho azy sy ho an' i Abiatara mpisorona ary ho an' i Joaba zanak' i Sarvià. Le roi Salomon reprit et dit à sa mère : " Et pourquoi demandes-tu pour Adonias Abishag de Shunem ? Demande donc pour lui la royauté ! Car il est mon frère aîné et il a pour lui le prêtre Ébyatar et Joab fils de Çeruya ! "
1Mp 2.23 Then king Solomon sware by the Lord, saying, God do so to me, and more also, if Adonijah have not spoken this word against his own life. Ary Solomona mpanjaka dia nianiana tamin' i Jehovah hoe: Hataon' Andriamanitra amiko anie izany, eny, mihoatra noho izany aza, raha tsy hatao maty Adonia noho ny nanaovany izany teny izany. Nianiana tamin' ny Tompo teo Salomona mpanjaka, nanao hoe: Hataon' ny Tompo amiko anie izay ngidiny indrindra, raha tsy ho faty noho ny nanaovany an' izany teny izany Adoniasa. Et le roi Salomon jura ainsi par Yahvé : " Que Dieu me fasse tel mal et y ajoute encore tel autre, si ce n' est pas au prix de sa vie qu' Adonias a prononcé cette parole !
...............
1Mp 2.25 And king Solomon sent by the hand of Benaiah the son of Jehoiada; and he fell upon him that he died. Ary Solomona mpanjaka naniraka an' i Benaia, zanak' i Joiada; ary izy namely azy ho faty. Dia nanendry an' i Banaiasa zanak' i Joiadasa Salomona mpanjaka; nasian' io Adoniasa dia maty. Et le roi Salomon en chargea Benayahu fils de Yehoyada, qui le frappa, et il mourut.
...............
1Mp 2.27 So Solomon thrust out Abiathar from being priest unto the Lord; that he might fulfil the word of the Lord, which he spake concerning the house of Eli in Shiloh. Ary Solomona dia nanongana an' i Abiatara tsy ho mpisoron' i Jehovah, ka dia nahatanteraka ny tenin' i Jehovah, ilay nolazainy tao Silo ny amin' ny taranak' i Ely, izy. Koa nesorin' i Salomona tsy ho mpisoron' ny Tompo intsony Abiatara, ary tanterany tamin' izany ilay teny nolazain' ny Tompo tany Silao amin' ny fianakavian' i Helì. Et Salomon exclut Ébyatar du sacerdoce de Yahvé, accomplissant ainsi la parole que Yahvé avait prononcée contre la maison d'Éli à Silo.
...............
1Mp 2.29 And it was told king Solomon that Joab was fled unto the tabernacle of the Lord; and, behold, he is by the altar. Then Solomon sent Benaiah the son of Jehoiada, saying, Go, fall upon him. Ary nambara tamin' i Solomona mpanjaka fa Joaba efa lasa nandositra ho ao amin' ny trano-lain' i Jehovah, ka, indro, eo anilan' ny alitara izy. Dia nirahin' i Solomona Benaia, zanak' i Joiada, ka nilazany hoe: Andeha, asio izy. Ary nampandrenesina Salomona mpanjaka fa nandositra ao amin' ny tabernaklan' ny Tompo Joaba, ka tao anilan' ny otely izy; ka nirahin' i Salomona Banaiasa nataony hoe: Mandehana asio izy. On avertit le roi Salomon : " Joab s' est réfugié à la Tente de Yahvé et voici qu' il est à côté de l' autel. " Alors Salomon envoya dire à Joab : " Qu' est-ce qui t' a pris de fuir à l' autel ? " Joab répondit : " J' ai eu peur de toi et je me suis réfugié près de Yahvé. " Alors Salomon envoya Benayahu fils de Yehoyada en disant : " Va et frappe-le ! "
...............
1Mp 2.41 And it was told Solomon that Shimei had gone from Jerusalem to Gath, and was come again. Ary nambara tamin' i Solomona ny nialan' i Simey tany Jerosalema hankany Gata sy ny niveranany indray. Ary nambara tamin' i Salomona, fa niala tao Jerosalema Semeia nankany Geta, ka efa tafaverina. On apprit à Salomon que Shiméï était allé de Jérusalem à Gat et qu' il était revenu.
...............
1Mp 2.45 And king Solomon shall be blessed, and the throne of David shall be established before the Lord for ever. Fa hotahina kosa Solomona mpanjaka, ary ny seza fiandrianan' i Davida hampitoerina eo anatrehan' i Jehovah mandrakizay. Fa Salomona mpanjaka kosa hambinina ary ny seza fiandrianan' i Davida hatao mafy orina mandrakizay eo anatrehan' ny Tompo. Mais béni soit le roi Salomon, et que le trône de David subsiste devant Yahvé pour toujours ! "
1Mp 2.46 So the king commanded Benaiah the son of Jehoiada; which went out, and fell upon him, that he died. And the kingdom was established in the hand of Solomon. Ary ny mpanjaka nandidy an' i Benaia, zanak' i Joiada, dia nivoaka izy ka namely an' i Simey ho faty. Ary ny fanjakana dia naorina teo an-tànan' i Solomona. Dia nomen' ny mpanjaka didy Banaiasa zanak' i Joiadasa, ka nivoaka namono an' i Semeia, ary maty izy. Ary niorina teo an-tànan' i Salomona ny fanjakana. Le roi fit commandement à Benayahu fils de Yehoyada ; il sortit et frappa Shiméï qui mourut. La royauté fut alors affermie dans la main de Salomon.
1Mp 3.1 And Solomon made affinity with Pharaoh king of Egypt, and took Pharaoh' s daughter, and brought her into the city of David, until he had made an end of building his own house, and the house of the Lord, and the wall of Jerusalem round about. Ary Solomona tonga vinanton' i Farao, mpanjakan' i Egypta, fa nanambady ny zanakavavin' i Farao izy ka nitondra azy ho any an-Tanànan' i Davida, mandra-pahavitany ny tranony sy ny tranon' i Jehovah ary ny màndan' i Jerosalema manodidina. Nisy fihavanam-panambadiana nampiray an' i Salomona tamin' i Faraona mpanjakan' i Ejipta, fa nanambady ny zanakavavin' i Faraona izy, dia nitondra azy ho ao an-tanànan' i Davida, mandra-pahatapitra ny fanorenana ny tranony sy ny tranon' ny Tompo ary ny manda manodidina an' i Jerosalema. Salomon devint le gendre de Pharaon, le roi d'Égypte ; il prit pour femme la fille de Pharaon et l' introduisit dans la cité de David, en attendant d' avoir achevé de construire son palais, le Temple de Yahvé et le rempart de Jérusalem.
...............
1Mp 3.3 And Solomon loved the Lord, walking in the statutes of David his father: only he sacrificed and burnt incense in high places. Ary Solomona tia an' i Jehovah ka nizotra araka ny dian' i Davida rainy; nefa kosa izy mbola namono zavatra hatao fanatitra sy nandoro ditin-kazo manitra teny amin' ny fitoerana avo ihany. Tia an' ny Tompo Salomona ary nandeha araka ny fitsipik' i Davida rainy, nefa mbola teny amin' ny fitoerana avo ihany no nanaterany sorona sy nandoroany zava-manitra. Salomon aima Yahvé : il se conduisait selon les préceptes de son père David ; seulement il offrait des sacrifices et de l' encens sur les hauts lieux.
1Mp 3.4 And the king went to Gibeon to sacrifice there; for that was the great high place: a thousand burnt offerings did Solomon offer upon that altar. Ary ny mpanjaka nankany Gibeona hamono zavatra hatao fanatitra any, fa izany ilay fitoerana avo malaza; ka fanatitra dorana arivo no naterin' i Solomona teo amin' izany alitara izany. Dia nankany Gabaona Salomona hanao sorona, fa tany no fitoerana avo malaza. Sorona dorana arivo no nateriny teo ambonin' io otely io. Le roi alla à Gabaôn pour y sacrifier, car le plus grand haut lieu se trouvait là - Salomon a offert mille holocaustes sur cet autel.
1Mp 3.5 In Gibeon the Lord appeared to Solomon in a dream by night: and God said, Ask what I shall give thee. Tao Gibeona no nisehoan' i Jehovah tamin' i Solomona tamin' ny nofy nony alina; ary hoy Andriamanitra: Angataho izay tianao homeko anao. Ary Iaveh niseho tamin' i Salomona tamin' ny nofy, nony alina, tany Gabaona, ka hoy Andriamanitra taminy: Angataho izay tianao homeko anao. A Gabaôn, Yahvé apparut la nuit en songe à Salomon. Dieu dit : " Demande ce que je dois te donner. "
1Mp 3.6 And Solomon said, Thou hast shewed unto thy servant David my father great mercy, according as he walked before thee in truth, and in righteousness, and in uprightness of heart with thee; and thou hast kept for him this great kindness, that thou hast given him a son to sit on his throne, as it is this day. Dia hoy Solomona: Hianao efa naneho fahasoavana lehibe tamin' i Davida raiko mpanomponao, araka ny nandehanany teo anatrehanao tamin' ny tsi-fivadihana sy ny fahamarinana ary ny fahitsian' ny fony taminao, ary Hianao efa nitahiry izao fahasoavana lehibe izao ho azy, dia ny nanomezanao azy zanakalahy hipetraka eo amin' ny seza fiandrianany tahaka ny amin' izao anio izao. Dia hoy ny navalin' i Salomona: Efa naneho fitiavana lehibe tamin' i Davida mpanomponao raiko hianao, araka ny nandehanany teo anatrehanao, tamin' ny tsy fivadihana sy fahamarinana, ary fahitsiam-po taminao; notohizinao izany fitiavana azy lehibe izany, ka nomenao zanakalahy izay mipetraka eo amin' ny seza fiandrianany izy, araka izao hita izao. Salomon répondit : " Tu as témoigné une grande bienveillance à ton serviteur David, mon père, et celui-ci a marché devant toi dans la fidélité, la justice et la droiture du coeur ; tu lui as gardé cette grande bienveillance et tu as permis qu' un de ses fils soit aujourd' hui assis sur son trône.
...............
1Mp 3.10 And the speech pleased the Lord, that Solomon had asked this thing. Ary sitraky ny Tompo ny nangatahan' i Solomona izany zavatra izany; Nankasitrahan' ny Tompo ny nangatahan' i Salomona izany zavatra izany taminy. Il plut au regard du Seigneur que Salomon ait fait cette demande ;
...............
1Mp 3.15 And Solomon awoke; and, behold, it was a dream. And he came to Jerusalem, and stood before the ark of the covenant of the Lord, and offered up burnt offerings, and offered peace offerings, and made a feast to all his servants. Ary dia nahatsiaro Solomona, ka indro fa nofy izany. Ary nony tonga tany Jerosalema izy, dia nitsangana teo anoloan' ny fiaran' ny faneken' i Jehovah ka nanatitra fanatitra odorana sy fanati-pihavanana, ary dia nanao fanasana ho an' ny mpanompony rehetra izy. Nahatsiaro Salomona ary nahalala fa nofy izany. Ary nony tafaverina tany Jerosalema izy, dia nitoetra teo anatrehan' ny fiaran' ny faneken' ny Tompo, ka nanatitra sorona dorana sy sorom-pihavanana ary nanao fanasana ho an' ny mpanompomy rehetra. Salomon s'éveilla et voilà que c'était un songe. Il rentra à Jérusalem et se tint devant l' arche de l' alliance du Seigneur ; il offrit des holocaustes et des sacrifices de communion et donna un banquet à tous ses serviteurs.
1Mp 4.1 So king Solomon was king over all Israel. Ary nanjaka tamin' ny Isiraely rehetra Solomona mpanjaka. Nanjaka tamin' Israely rehetra Salomona mpanjaka. Le roi Salomon fut roi sur tout Israël,
...............
1Mp 4.7 And Solomon had twelve officers over all Israel, which provided victuals for the king and his household: each man his month in a year made provision. Ary Solomona nanendry roa ambin' ny folo lahy ho amin' ny Isiraely rehetra hiadidy ny zavatra rehetra nilain' ny mpanjaka sy ny ankohonany; samy niadidy ny iray volana avy amin' ny herintaona izy. Nanana mpikarakara hanina roa ambin' ny folo lahy tamin' Israely rehetra Salomona. Ireo no namonona izay nilain' ny mpanjaka sy ny ankohonany, amin' ny fivelomany, samy tsy maintsy namonona izany ho an' ny volana iray avy isan-taona. Salomon avait douze préfets sur tout Israël, qui approvisionnaient le roi et sa maison ; il revenait à chacun d' y pourvoir un mois par an.
...............
1Mp 4.11 The son of Abinadab, in all the region of Dor; which had Taphath the daughter of Solomon to wife: Ben' abinadaba tao amin' ny havoan' i Dora rehetra (Tafata, zanakavavin' i Solomona, no vadiny); Ben-Abinadaba, ny havoan' i Dora rehetra no azy, ary Tafeta zanakavavin' i Salomona no vadiny; Fils d' Abinadab : tous les coteaux de Dor. Tabaat, fille de Salomon, fut sa femme.
...............
1Mp 4.15 Ahimaaz was in Naphtali; he also took Basmath the daughter of Solomon to wife: Ahimaza tany Naftaly; izy kosa nanambady an' i Basemata, zanakavavin' i Solomona; Akimaasa tao Neftalì. Izy koa naka ho vady ny zanakavavin' i Salomona anankiray dia Basemeta; Ahimaaç, en Nephtali ; lui aussi épousa une fille de Salomon, Basmat.
1Mp 5.1 And Hiram king of Tyre sent his servants unto Solomon; for he had heard that they had anointed him king in the room of his father: for Hiram was ever a lover of David. Ary Solomona nanjaka tamin' ny fanjakana rehetra hatramin' ny Ony sy ny tanin' ny Filistina ka hatramin' ny sisin' i Egypta; nandoa hetra ireo sady nanompo an' i Solomona tamin' ny andro rehetra niainany. Nanjaka tamin' ny fanjakana rehetra, hatramin' ny ony ka hatramin' ny tanin' ny Filistina sy ny sisin-tanin' i Ejipta Salomona, ary nitondra fanatitra sy nanoa an' i Salomona nandritra ny andro niainany izy ireo. Salomon étendit son pouvoir sur tous les royaumes depuis le Fleuve jusqu' au pays des Philistins et jusqu'à la frontière d' Egypte. Ils apportèrent leur tribut et servirent Salomon toute sa vie.
1Mp 5.2 And Solomon sent to Hiram, saying, Ary ny fihinan' i Solomona isanandro dia koba tsara toto telo-polo kora sy koba hafa enim-polo kora, Izao no hanina lanin' i Salomona isan' andro: lafarina tsara indrindra telopolo kora, lafarina antonintoniny enimpolo kora, Salomon recevait chaque jour comme vivres : 30 muids de fleur de farine et 60 muids de farine,
...............
1Mp 5.5 And, behold, I purpose to build an house unto the name of the Lord my God, as the Lord spake unto David my father, saying, Thy son, whom I will set upon thy throne in thy room, he shall build an house unto my name. Ary ny Joda sy ny Isiraely nandry fahizay tamin' ny andron' i Solomona rehetra, samy teny ambanin' ny voalobony sy ny aviaviny ny olona hatrany Dana ka hatrany Beri-sheba. Nandry fahizay Jodà sy Israely tamin' ny andro rehetra niainan' i Salomona, samy tao ambanin' ny voalobony sy ny aviaviny avy hatrany Dàna ka hatrany Bersabea. Juda et Israël habitèrent en sécurité chacun sous sa vigne et sous son figuier, depuis Dan jusqu'à Bersabée, pendant toute la vie de Salomon.
1Mp 5.6 Now therefore command thou that they hew me cedar trees out of Lebanon; and my servants shall be with thy servants: and unto thee will I give hire for thy servants according to all that thou shalt appoint: for thou knowest that there is not among us any that can skill to hew timber like unto the Sidonians. Ary Solomona nanana efi-trano efatra alina, fitoeran' ny soavaly mpitarika kalesy, ary soavaly fitaingina roa arivo amby iray alina. Efatra alina no efi-tranon' ny soavaly mpitarika kalesin' i Salomona, ary roa arivo sy iray alina no soavaly fitaingina. Salomon avait pour le service de ses chars 4.000 stalles et 12.000 chevaux.
1Mp 5.7 And it came to pass, when Hiram heard the words of Solomon, that he rejoiced greatly, and said, Blessed be the Lord this day, which hath given unto David a wise son over this great people. Ary ireo olona voatendry ireo dia niadidy ny zavatra rehetra nilain' i Solomona mpanjaka sy izay rehetra nentina teo amin' ny : latabatr' i Solomona mpanjaka; izy rehetra samy niadidy ny amin' ny iray volany avy, ka tsy navelany ho nisy tsy ampy na inona na inona. Novononin' ireo mpikarakara hanina samy amin' ny volana anjarany avy, izay hanina nilain' i Salomona mpanjaka sy ireo rehetra voaray hiray latabatra amin' i Salomona mpanjaka, ka tsy navelany hisy tsy ampy na inona na inona. Ces préfets pourvoyaient à l' entretien de Salomon et de tous ceux qui avaient accès à la table du roi, chacun pendant un mois ; ils ne le laissaient manquer de rien.
...............
1Mp 5.9 My servants shall bring them down from Lebanon unto the sea: and I will convey them by sea in floats unto the place that thou shalt appoint me, and will cause them to be discharged there, and thou shalt receive them: and thou shalt accomplish my desire, in giving food for my household. Ary Andriamanitra nanome an' i Solomona fahendrena sy fahiratan-tsaina be indrindra ary fahalalana betsaka tahaka ny fasika amoron-dranomasina. Nomen' Andriamanitra fahendrena amam-pahiratan-tsaina lehibe, ary saina mahataka-javatra be toy ny fasika amoron-dranomasina Salomona, Dieu donna à Salomon une sagesse et une intelligence extrêmement grandes et un coeur aussi vaste que le sable qui est au bord de la mer.
1Mp 5.10 So Hiram gave Solomon cedar trees and fir trees according to all his desire. Ary ny fahendren' i Solomona nihoatra noho ny fahendren' ny zanaky ny atsinanana rehetra sy ny fahendren' ny Egyptiana rehetra. ka nihoatra noho ny fahendren' ny zanaky ny Tatsinanana rehetra sy ny fahendren' i Ejipta rehetra, ny fahendren' i Salomona. La sagesse de Salomon fut plus grande que la sagesse de tous les fils de l' Orient et que toute la sagesse de l'Égypte.
...............
1Mp 5.14 And he sent them to Lebanon, ten thousand a month by courses: a month they were in Lebanon, and two months at home: and Adoniram was over the levy. Ary dia nisy tonga avy tany amin' ny firenena rehetra mba hihaino ny fahendren' i Solomona, dia avy amin' ny mpanjakan' ny tany rehetra izay efa nahare ny amin' ny fahendreny. Avy amin' ny firenena rehetra, dia nisy olona tonga hihaino ny fahendren' i Salomona, ary avy amin' ny mpanjakan' ny tany rehetra izay nandre ny lazan' ny fahendreny. On vint de tous les peuples pour entendre la sagesse de Salomon et il reçut un tribut de tous les rois de la terre, qui avaient ouï parler de sa sagesse.
1Mp 5.15 And Solomon had threescore and ten thousand that bare burdens, and fourscore thousand hewers in the mountains; Ary Hirama, mpanjakan' i Tyro, naniraka ny mpanompony ho any amin' i Solomona, satria reny fa izy no voahosotra ho mpanjaka handimby an-drainy; fa Hirama dia sakaizan' i Davida hatrizay ela izay. Ary Hirama, mpanjakan' i Tira, naniraka ny mpanompony ho any amin' i Salomona, fa reny hoe voahosotra ho mpanjaka handimby an-drainy izy, ary sakaizan' i Davida hatrany hatrany Hirama. Le roi de Tyr, Hiram, envoya ses serviteurs en ambassade auprès de Salomon, car il avait appris qu' on l' avait sacré roi à la place de son père et Hiram avait toujours été l' ami de David.
1Mp 5.16 Beside the chief of Solomon' s officers which were over the work, three thousand and three hundred, which ruled over the people that wrought in the work. Ary Solomona naniraka tany amin' i Hirama hanao hoe: Ary Salomona naniraka olona hilaza amin' i Hirama hoe: Et Salomon envoya ce message à Hiram :
...............
1Mp 5.18 And Solomon' s builders and Hiram' s builders did hew them, and the stonesquarers: so they prepared timber and stones to build the house. Fa ankehitriny Jehovah Andriamanitro efa nanome ahy fitsaharana amin' ny manodidina, ka tsy misy fahavalo na loza manjo intsony. Ary, indro, izaho mikasa hanao trano ho an' ny anaran' i Jehovah Andriamanitro, araka ilay nolazain' i Jehovah tamin' i Davida raiko hoe: Ny zanakao izay hapetrako eo amin' ny seza fiandriananao handimby anao, izy no hanao trano ho an' ny anarako. Roa dia mba asaovy misy mikapa hazo sedera any Libanona ho ahy; ary ny vahoakako hiarata amin' ny vahoakanao, ka ny karaman' ny vahoakanao dia homeko anao araka izay hotononinao; fa fantatrao fa tsy mba misy olona atý aminay mahay mikapa hazo tahaka ny Sidoniana. Ary rehefa ren' i Hirama ny tenin' i Solomona, dia faly indrindra izy ka nanao hoe: Ankehitriny izao dia isaorana anie Jehovah, Izay nanome zanakalahy hendry ho Davida hanapaka izao olona betsaka izao. Ary Hirama naniraka tany amin' i Solomona hanao hoe: Efa reko ny nanirahanao tatý amiko; koa izaho dia hanao izay rehetra irinao ny amin' ny hazo sedera sy ny hazo kypreso. Ny vahoakako hitondra azy midina avy any Libanona ho any amin' ny ranomasina, ary hofeheziko ka hampandehaniko mitsinkafona amin' ny rano ho any amin' izay hotononinao, ary any vao hoberahiko izy, ka dia ianao kosa no hampaka azy; ary ianao dia hanao izay iriko amin' ny fanomezan-kanina ho an' ny ankohonako. Ary Hirama dia nanome hazo sedera sy hazo kypreso ho an' i Solomona araka izay rehetra nilainy. Ary Solomona kosa nanome an' i Hirama vary tritika roa alina kora ho an' ny ankohonany ary diloilo roa-polo kora avy amin' ny oliva voatoto; izany no nomen' i Solomona an' i Hirama isan-taona isan-taona. Ary Jehovah nanome fahendrena an' i Solomona, araka izay nolazainy taminy; ary nihavana Hirama sy Solomona, ka nanao fanekena izy roa lahy. Ary Solomona mpanjaka naka olona tamin' ny Isiraely rehetra hanao fanompoana, ka olona telo alina no nalainy. Ary nirahiny nankany Libanona ireny, dia iray alina no indray milatsaka isam-bolana; iray volana izy no tany Libanona, ary roa volana kosa mba tany an-tranony; ary Adonirama no nifehy azy rehetra. Ary Solomona nanana mpitondra entana fito alina sy tambato valo alina teny an-tendrombohitra, afa-tsy ny lehiben' ireo olona voatendrin' i Solomona ireo, izay nitandrina ny raharaha, dia telonjato amby telo arivo lahy izay nifehy ny mpiasa. Ary ny mpanjaka dia nandidy hanamboatra vato vaventy tsara sady voapaika hatao fanorenan' ny trano. Ary ny mpiasan' i Solomona sy Hirama (indrindra fa ny avy any Gebala) no nipaika sy nanamboatra ny hazo sy ny vato hatao trano. Fa izaho kosa ankehitriny, dia nomen' ny Tompo Andriamanitro fitsaharana amin' ny manodidina rehetra; fa tsy misy fahavalo na zava-manahirana intsony. Maintenant, Yahvé mon Dieu m' a donné la tranquillité alentour : je n' ai ni adversaire ni contrariété du sort.
...............
1Mp 5.21 Faly indrindra Hirama nony nandre ny tenin' i Salomona ka nanao hoe: Hankalazaina anie Iaveh ankehitriny fa nomeny zanaka hendry Davida, hanapaka izany vahoaka be izany. Lorsque Hiram entendit les paroles de Salomon, il éprouva une grande joie et dit : " Béni soit aujourd' hui Yahvé qui a donné à David un fils sage qui commande à ce grand peuple ! "
1Mp 5.22 Ary nanirahan' i Hirama olona Salomona hilaza hoe: Efa reko ny zavatra nampilazainao ahy, ka hotanterahiko ny fanirianao momba ny hazo sedera sy ny hazo sipresa. Et Hiram manda ceci à Salomon : " J' ai reçu ton message. Pour moi, je satisferai tout ton désir en bois de cèdre et en bois de genévrier.
...............
1Mp 5.24 Dia nomen' i Hirama an' i Salomona ny hazo sedera sy ny hazo sipresa, araka izay nilainy, Hiram procura à Salomon des bois de cèdre et des bois de genévrier autant qu' il en voulut,
1Mp 5.25 ary ny nomen' i Salomona an' i Hirama kosa, dia varimbazaha roa alina kora, sy diloilo avy amin' ny oliva voatoto roapolo kora, ka isan-taona Salomona manome toy izany an' i Hirama ihany. et Salomon donna à Hiram vingt mille muids de froment, comme nourriture de sa maison, et vingt mille mesures d' huile vierge. Voilà ce que Salomon donnait à Hiram chaque année.
1Mp 5.26 Nomen' ny Tompo fahendrena Salomona araka ny nampanantenainy azy, ary nihavana Hirama sy Salomona, ka nanao fanekena izy ireo. Yahvé accorda la sagesse à Salomon, comme il le lui avait promis ; la bonne entente régna entre Hiram et Salomon et tous les deux conclurent un accord.
1Mp 5.27 Naka olona tamin' Israely rehetra Salomona ho mpanao fanompoana ary telo alina no isan' ny olona mpanao fanompoana. Le roi Salomon leva des hommes de corvée dans tout Israël ; il y eut trente mille hommes de corvée.
...............
1Mp 5.29 Salomona koa nanana mpitondra entana fito alina, sy tambato teny an-tendrombohitra valo alina, Salomon eut aussi soixante-dix mille porteurs et quatre-vingt-mille carriers dans la montagne,
1Mp 5.30 afa-tsy ny lehibe notendren' i Salomona hitandrina ny asa atao, izay nisy telon-jato sy telo arivo; izy ireo nifehy ny vahoaka izay niasa tamin' ny asa atao. sans compter les officiers des préfets qui dirigeaient ses travaux ; ceux-ci étaient trois mille trois cents et commandaient au peuple employé aux travaux.
...............
1Mp 5.32 Ny mpandrafi-baton' i Salomona sy ny mpandrafi-baton' i Hirama, ary ny Gibliana, no nipaika sy namboatra ny hazo sy ny vato hanaovana ny trano. Les ouvriers de Salomon et ceux de Hiram et les Giblites taillèrent et mirent en place le bois et la pierre pour la construction du Temple.
1Mp 6.1 And it came to pass in the four hundred and eightieth year after the children of Israel were come out of the land of Egypt, in the fourth year of Solomon' s reign over Israel, in the month Zif, which is the second month, that he began to build the house of the Lord. Ary tamin' ny taona fahavalo-polo amby efa-jato taorian' ny nialan' ny Zanak' Isiraely tamin' ny tany Egypta tamin' ny volana Ziva (volana faharoa izany), tamin' ny taona fahefatra nanjakan' i Solomona tamin' ny Isiraely, dia nanorina ny tranon' i Jehovah izy. Tamin' ny taona fahavalo-polo amby efa-jato, taorian' ny nivoahan' ny zanak' Israely tany amin' ny tany Ejipta, tamin' ny taona fahefatra nanjakan' i Salomona tamin' Israely, tamin' ny volana ziva, izay volana faharoa, no nanorina ny tranon' ny Tompo izy. En la quatre cent quatre-vingtième année après la sortie des Israélites du pays d'Égypte, en la quatrième année du règne de Salomon sur Israël, au mois de Ziv qui est le second mois, il bâtit le Temple de Yahvé.
1Mp 6.2 And the house which king Solomon built for the Lord, the length thereof was threescore cubits, and the breadth thereof twenty cubits, and the height thereof thirty cubits. Ary ny trano nataon' i Solomona mpanjaka ho an' i Jehovah dia enim-polo hakiho ny lavany, ary roa-polo hakiho ny sakany, ary telo-polo hakiho ny hahavony. Ary ny trano nataon' i Salomona ho an' ny Tompo dia enimpolo hakiho ny lavany, roapolo hakiho ny sakany, telopolo hakiho ny hahavony. Le Temple que le roi Salomon bâtit pour Yahvé avait soixante coudées de long, vingt de large et vingt-cinq de haut.
...............
1Mp 6.11 And the word of the Lord came to Solomon, saying, Ary ny tenin' i Jehovah tonga tamin' i Solomona nanao hoe: Dia niteny tamin' i Salomona Iaveh ka nanao hoe: La parole de Yahvé fut adressée à Salomon :
...............
1Mp 6.14 So Solomon built the house, and finished it. Ary nataon' i Solomona ny trano, ka dia vitany. Nanorina ny trano Salomona dia nahavita azy. Salomon construisit le Temple et il l' acheva.
...............
1Mp 6.21 So Solomon overlaid the house within with pure gold: and he made a partition by the chains of gold before the oracle; and he overlaid it with gold. Ary nopetahan' i Solomona takela-bolamena tsara indrindra ny atin' ny trano; sady nasiany vakoka volamena hisakana eo anoloan' ny efitra anatiny; ary nopetahany takela-bolamena koa ny alitara. Nopetahan' i Salomona volamena madio izy, ary nopetahany sedera koa ny otely. Nopetahan' i Salomona volamena madio avokoa ny ati-trano, ary nasiany rojo volamena nisakana, teo anoloan' ny fitoerana masina, izay norakofany volamena koa. devant le Debir et il le revêtit d' or.
...............
1Mp 6.27 And he set the cherubims within the inner house: and they stretched forth the wings of the cherubims, so that the wing of the one touched the one wall, and the wing of the other cherub touched the other wall; and their wings touched one another in the midst of the house. Ary ny kerobima nataony tao afovoan' ny trano anatiny; ary ny elany nataony mivelatra, ka ny ilany samy nipaka tamin' ny rindrina avy, ary ny ilany nifanendry teo afovoan' ny trano. Mivelatr' elatra no nametrahan' i Salomona ireo kerobima ireo, tao afovoan' ny trano anatiny, ka ny elatry ny anankiray nipaka tamin' ny rindrina iray, ary ny elatry ny kerobima iray nipaka tamin' ny rindrina hafa, ny ila elany sisa kosa nifanendry sahabo ho eo afovoan' ny trano, Il plaça les chérubins au milieu de la chambre intérieure ; ils déployaient leurs ailes, en sorte que l' aile de l' un touchait au mur, que l' aile de l' autre touchait à l' autre mur et que leurs ailes se touchaient au milieu de la chambre, aile contre aile.
...............
1Mp 6.38 And in the eleventh year, in the month Bul, which is the eighth month, was the house finished throughout all the parts thereof, and according to all the fashion of it. So was he seven years in building it. Ary tamin' ny volana Bola (volana fahavalo izany), tamin' ny taona fahiraika ambin' ny folo, no nahavitany ny trano araka ny fombany rehetra sy izay rehetra nahamety azy. Dia fito taona no nanaovany azy. ary tamin' ny taona faharaika ambin' ny folo, volana bola, izay volana fahavalo, vao vita izy amin' ny zavatra rehetra iforonany, araka ny mahamety azy. Tao anatin' ny fito taona no nanaovan' i Salomona azy. en la onzième année, au mois de Bûl - c' est le huitième mois -, le Temple fut achevé selon tout son plan et toute son ordonnance. Salomon le construisit en sept ans.
1Mp 7.1 But Solomon was building his own house thirteen years, and he finished all his house. Ary telo ambin' ny folo taona no nanaovan' i Solomona ny lapany, dia vita. Telo ambin' ny folo taona no nanaovan' i Salomona ny tranony, dia vitany izy manontolo. Quant à son palais, Salomon y travailla treize ans jusqu'à son complet achèvement.
...............
1Mp 7.8 And his house where he dwelt had another court within the porch, which was of the like work. Solomon made also an house for Pharaoh' s daughter, whom he had taken to wife, like unto this porch. Ary ny tranony izay nitoerany teo amin' ny kianja hafa tao anatinatiny kokoa noho ny lavarangana fidirana dia nitovy rafitra tamin' io koa. Ary Solomona nanao trano tahaka izany lavarangana fidirana izany koa ho an' ny zanakavavin' i Farao, izay efa nampakariny ho vady. Ny trano nitoerany dia nataony torak' izany koa, tao amin' ny kianja anankiray manarakaraka ny trano heva, ary nanao trano mitovy amin' io trano heva io koa izy, ho an' ny zanakavavin' i Faraona izay nampakarin' i Salomona ho vady. Son habitation privée, dans l' autre cour et à l' intérieur par rapport au vestibule, avait la même façon ; il y avait aussi une maison, semblable à ce vestibule, pour la fille de Pharaon, qu' il avait épousée.
...............
1Mp 7.13 And king Solomon sent and fetched Hiram out of Tyre. Ary Solomona mpanjaka naniraka haka an' i Hirama avy tany Tyro. Naniraka haka an' i Hirama avy any Tira Salomona. Salomon envoya chercher Hiram de Tyr ;
1Mp 7.14 He was a widow' s son of the tribe of Naphtali, and his father was a man of Tyre, a worker in brass: and he was filled with wisdom, and understanding, and cunning to work all works in brass. And he came to king Solomon, and wrought all his work. Zanaky ny vehivavy mpitondra-tena tamin' ny firenen' i Naftaly izy, nefa rainy dia lehilahy Tyriana, mpiasa varahina; feno fahendrena sy fahiratan-tsaina ary fahaizana izy hahavitany ny asa varahina rehetra. Dia tonga tao amin' i Solomona mpanjaka Hirama ka nanao izay asa rehetra tao aminy. Zanaky ny vehivavy mpitondratena anankiray amin' ny fokon' i Neftalì izy io, fa ny rainy no Tiriana, mpanefy varahina. Feno fahendrena amam-pahiratan-tsaina sy fahakingana izy mba hanao ny asa isan-karazany rehetra momba ny varahina. Dia tonga tao amin' i Salomona mpanjaka izy, ka nahavita ny asany rehetra. c'était le fils d' une veuve de la tribu de Nephtali, mais son père était Tyrien, ouvrier en bronze. Il était plein d' habileté, d' adresse et de savoir pour exécuter tout travail de bronze. Il vint auprès du roi Salomon et il exécuta tous ses travaux.
...............
1Mp 7.40 And Hiram made the lavers, and the shovels, and the basons. So Hiram made an end of doing all the work that he made king Solomon for the house of the Lord: Ary Hirama nanao ny tavin-drano sy ny sotron' afo ary ny lovia famafazana; ka dia vitan' i Hirama ny asa rehetra izay nataony ho an' i Solomona mpanjaka ho amin' ny tranon' i Jehovah: Nanao ny vilany sy ny sotron' afo ary ny kapoaka Hirama. Ary vitan' i Hirama ny asa rehetra nataony ho an' i Salomona mpanjaka, tao amin' ny tranon' Iaveh: Hiram fit les vases à cendres, les pelles, les bols à aspersion. Il acheva tout l' ouvrage dont l' avait chargé le roi Salomon pour le Temple de Yahvé :
...............
1Mp 7.45 And the pots, and the shovels, and the basons: and all these vessels, which Hiram made to king Solomon for the house of the Lord, were of bright brass. ary ny vilany fandraofan-davenona sy ny sotron' afo ary ny lovia famafazana. Ary ireo fanaka rehetra ireo, izay nataon' i Hirama ho an' i Solomona mpanjaka ho amin' ny tranon' 1 Jehovah, dia varahina manganohano avokoa. ny tavy sy ny sotron' afo ary ny kapoaka. Varahina manganohano avokoa ireo fanaka nataon' i Hirama ho an' i Salomona ireo, tao amin' ny tranon' ny Tompo. les vases à cendres, les pelles, les bols à aspersion. Tous ces objets que Hiram fit au roi Salomon pour le Temple de Yahvé étaient en bronze poli.
...............
1Mp 7.47 And Solomon left all the vessels unweighed, because they were exceeding many: neither was the weight of the brass found out. Ary tsy nolanjain' i Solomona ny fanaka rehetra, satria be loatra izy; ary tsy nozahana izay lanjan' ny varahina. Navelan' i Salomona tamin' izao, fa tsy nolanjaina ireo fanaka rehetra ireo, satria be loatra ka tsy notsapaina ho fantatra marina izay lanjan' ny varahina. à cause de leur énorme quantité, on ne calcula pas le poids du bronze.
1Mp 7.48 And Solomon made all the vessels that pertained unto the house of the Lord: the altar of gold, and the table of gold, whereupon the shewbread was, Ary Solomona nanao ny fanaka rehetra izay ao amin' ny tranon' i Jehovah: ny alitara volamena sy ny latabatra volamena, izay fitoeran' ny mofo aseho, Nataon' i Salomona koa ny fanaka hafa rehetra izay tao an-tranon' ny Tompo: ny otely volamena, ny latabatra volamena fametrahana ny mofo alahatra, Salomon déposa tous les objets qu' il avait faits dans le Temple de Yahvé, l' autel d' or et la table sur laquelle étaient les pains d' oblation, en or ;
...............
1Mp 7.51 So was ended all the work that king Solomon made for the house of the Lord. And Solomon brought in the things which David his father had dedicated; even the silver, and the gold, and the vessels, did he put among the treasures of the house of the Lord. Toy izany no nahavitana ny asa nataon' i Solomona mpanjaka ho amin' ny tranon' i Jehovah; ary nampidirin' i Solomona ny zavatra izay efa nohamasinin' i Davida rainy, dia ny volafotsy sy ny volamena ary ny fanaka, sa nataony tao amin' ny rakitry ny tranon' i Jehovah. Toy izany no nahavitana ny voa-javatra rehetra nataon' i Salomona mpanjaka, tamin' ny tranon' ny Tompo, dia nentin' i Salomona izay rehetra natokan' i Davida rainy, ny volafotsy, ny volamena, sy ny fanaka rehetra, ka napetrany tao amin' ny rakitry ny tranon' ny Tompo. Alors fut achevé tout le travail que fit le roi Salomon pour le Temple de Yahvé, et Salomon apporta ce que son père David avait consacré, l' argent, l' or et les vases, qu' il mit dans le trésor du Temple de Yahvé.
1Mp 8.1 Then Solomon assembled the elders of Israel, and all the heads of the tribes, the chief of the fathers of the children of Israel, unto king Solomon in Jerusalem, that they might bring up the ark of the covenant of the Lord out of the city of David, which is Zion. Ary tamin' izany Solomona mpanjaka dia namory ny loholon' ny Isiraely sy ny lohan' ny firenena rehetra, dia ny lohan' ny fianakaviana tamin' ny Zanak' Isiraely, ho ao aminy tany Jerosalema mba hampakatra ny fiaran' ny faneken' i Jehovah avy ao Ziona. Tanànan' i Davida. Tamin' izany, novorin' i Salomona tao aminy, tany Jerosalema, avokoa ny loholon' Israely, sy ny lehibe rehetra isam-pokony, ary ny filoham-pianakavian' ny zanak' Israely, mba hamindra ny fiaran' ny faneken' ny Tompo avy amin' ny tanànan' i Davida, izany hoe any Siona. Alors Salomon convoqua les anciens d' Israël à Jérusalem pour faire monter de la Cité de David, qui est Sion, l' arche de l' alliance de Yahvé.
1Mp 8.2 And all the men of Israel assembled themselves unto king Solomon at the feast in the month Ethanim, which is the seventh month. Dia nivory ho any amin' i Solomona mpanjaka ny lehilahy rehetra amin' ny Isiraely tamin' ny andro firavoravoana tamin' ny volana Etanima (volana fahafito izany). Ka nivory tao amin' i Salomona mpanjaka avokoa ny lehilahy rehetra amin' Israely, tamin' ny fety, amin' ny volana Etanima, volana fahafito. Tous les hommes d' Israël se rassemblèrent auprès du roi Salomon, au mois d'Étanim, pendant la fête c' est le septième mois ,
...............
1Mp 8.5 And king Solomon, and all the congregation of Israel, that were assembled unto him, were with him before the ark, sacrificing sheep and oxen, that could not be told nor numbered for multitude. Ary Solomona mpanjaka sy ny fiangonana, dia ny Isiraely rehetra, izay nivory teo aminy teo anoloan' ny fiara, dia samy namono zavatra hatao fanatitra, dia ondry aman' osy sy omby izay tsy tambo isaina sady tsy hita isa noho ny hamaroany. Ary Salomona mpanjaka sy ny fiangonan' Israely rehetra izay nantsoiny ho eo aminy, dia niaraka taminy teo anoloan' ny fiara. Ondry sy omby tsy hita isa sy tsy tambo isaina noho ny hamaroany no novonoiny ho sorona. Le roi Salomon et tout Israël avec lui sacrifièrent devant l' arche moutons et boeufs en quantité innombrable et incalculable.
...............
1Mp 8.12 Then spake Solomon, The Lord said that he would dwell in the thick darkness. Dia hoy Solomona: Jehovah efa nilaza fa hitoetra ao amin' ny aizim-pito Izy. Tamin' izay, dia hoy Salomona: Sitrak' Iaveh ny honina ao anatin' ny aizina. Alors Salomon dit :" Yahvé a décidé d' habiter la nuée obscure.
...............
1Mp 8.22 And Solomon stood before the altar of the Lord in the presence of all the congregation of Israel, and spread forth his hands toward heaven: Ary Solomona nitsangana teo anoloan ny alitaran' i Jehovah teo anatrehan' ny fiangonana, dia ny Isiraely rehetra, ka namelatra ny tànany nanandrify ny lanitra Dia tao anoloan' ny otelin' ny Tompo Salomona, nanatrika ny fiangonan' Israely rehetra sy nanandratra ny tànany mankany an-danitra ka nanao hoe: Puis Salomon se tint devant l' autel de Yahvé, en présence de toute l' assemblée d' Israël ; il étendit les mains vers le ciel
...............
1Mp 8.54 And it was so, that when Solomon had made an end of praying all this prayer and supplication unto the Lord, he arose from before the altar of the Lord, from kneeling on his knees with his hands spread up to heaven. Ary rehefa vita izany vavaka sy fifonana vehetra nataon' i Solomona tamin' i Jehovah: any, dia nitsangana niala teo amin' ny alitaran' i Jehovah izay efa nandohalehan' ny lohaliny sy efa namelarany ny tànany ho amin' ny lanitra izy. Rahefa tapitra nataon' i Salomona tamin' ny Tompo izany vavaka amam-pifonana rehetra izany, dia nitsangana izy avy teo anoloan' ny otelin' ny Tompo izay nandohalihany sy namelarany tànana nanondro ny lanitra. Quand Salomon eut achevé d' adresser à Yahvé toute cette prière et cette supplication, il se releva de l' endroit où il était agenouillé, les mains étendues vers le ciel, devant l' autel de Yahvé,
...............
1Mp 8.63 And Solomon offered a sacrifice of peace offerings, which he offered unto the Lord, two and twenty thousand oxen, and an hundred and twenty thousand sheep. So the king and all the children of Israel dedicated the house of the Lord. Ary Solomona namono zavatra hatao fanati-pihavanana, Izay nateriny ho an' i Jehovah, dia omby roa arivo amby roa alina sy ondry aman' osy roa alina amby iray hetsy. Toy izany no nitokanan' ny mpanjaka sy ny Zanak' Isiraely rehetra ny tranon' i Jehovah. Namono omby roa arivo sy roa alina ary ondry roa alina sy iray hetsy Salomona hatao sorom-pihavanana nateriny tamin' ny Tompo. Comme sacrifices de communion qu' il présenta à Yahvé, Salomon offrit vingt-deux mille boeufs et cent vingt mille moutons, et le roi et tous les Israélites dédièrent le Temple de Yahvé.
...............
1Mp 8.65 And at that time Solomon held a feast, and all Israel with him, a great congregation, from the entering in of Hamath unto the river of Egypt, before the Lord our God, seven days and seven days, even fourteen days. Ary tamin' izany andro izany Solomona sy ny Isiraely rehetra teo aminy, dia fiangonana lehibe hatrany akaikin' i Hamata ka hatramin' ny lohasahan-driak' i Egypta, dia nitandrina ny andro firavoravoana teo anatrehan' i Jehovah Andriamanitsika hafitoana indroa, dia efatra ambin' ny folo andro. Tamin' izany andro izany, Salomona sy Israely rehetra niaraka taminy, dia olona zavon-tany avy hatrany amin' ny vava lalan' i Emata, ka hatrany amin' ny ranon-driakan' i Ejipta, dia nankalaza ny fety teo anatrehan' ny Tompo Andriamanitsika nandritra ny fito andro, ary fito andro koa indray, dia efatra ambin' ny folo andro. En ce temps-là, Salomon célébra la fête, et tous les Israélites avec lui, un grand rassemblement depuis l' Entrée de Hamat jusqu' au Torrent d'Égypte, devant Yahvé notre Dieu, pendant sept jours.
1Mp 9.1 And it came to pass, when Solomon had finished the building of the house of the Lord, and the king' s house, and all Solomon' s desire which he was pleased to do, Ary rehefa vitan' i Solomona ny nanaovany ny tranon' i Jehovah sy ny lapan' ny mpanjaka araka izay rehetra efa niriny hatao, Nony vitan' i Salomona ny fanaovana ny tranon' ny Tompo sy ny tranon' ny mpanjaka mbamin' izay rehetra sitrak' i Salomona sy izay niriny, Après que Salomon eut achevé de construire le Temple de Yahvé, le palais royal et tout ce qu' il plut à Salomon de réaliser,
1Mp 9.2 That the Lord appeared to Solomon the second time, as he had appeared unto him at Gibeon. dia niseho tamin' i Solomona indray Jehovah tahaka ilay nisehoany taminy tao Gibeona. dia niseho fanindroany taminy indray Iaveh, toy ny nisehoany taminy tany Gabaona. Yahvé apparut une seconde fois à Salomon comme il lui était apparu à Gabaôn.
...............
1Mp 9.10 And it came to pass at the end of twenty years, when Solomon had built the two houses, the house of the Lord, and the king' s house, Ary nony afaka ny roa-polo taona nanaovan' i Solomona ny trano roa, dia ny tranon' i Jehovah sy ny lapan' ny mpanjaka Nony afaka roapolo taona, ka efa naorin' i Salomona ny trano roa, dia ny tranon' ny Tompo sy ny tranon' ny mpanjaka; Hirama, mpanjakan' i Tira, no efa namonona ny hazo sedera sy ny hazo sipresa mbamin' ny volamena ho an' i Salomona araka izay nilainy, Au bout des vingt années pendant lesquelles Salomon construisit les deux édifices, le Temple de Yahvé et le palais royal
1Mp 9.11 (Now Hiram the king of Tyre had furnished Solomon with cedar trees and fir trees, and with gold, according to all his desire,) that then king Solomon gave Hiram twenty cities in the land of Galilee. (Hirama, mpanjakan' i Tyro, nanome an' i Solomona hazo sedera sy hazo kypreso ary volamena, araka izay rehetra niriny), dia nomen' i Solomona tanàna roa-polo tany amin' ny tany Galilia kosa Hirama. ka nomen' ny mpanjaka Salomona tanàna roapolo teo amin' ny tany Galilea Hirama. Hiram, roi de Tyr, lui avait fourni du bois de cèdre et de genévrier, et de l' or, tant qu' il en avait voulu , alors le roi Salomon donna à Hiram vingt villes dans le pays de Galilée.
1Mp 9.12 And Hiram came out from Tyre to see the cities which Solomon had given him; and they pleased him not. Ary Hirama niala tany Tyro hizaha ny tanàna izay nomen' i Solomona azy, ka tsy tiany ireny. Dia niala tany Tira Hirama hizaha ny tanàna nomen' i Salomona azy, ary tsy tiany ireny, Hiram vint de Tyr pour voir les villes que Salomon lui avait données, et elles ne lui plurent pas ;
...............
1Mp 9.14 And Hiram sent to the king sixscore talents of gold. Ary Hirama nampanatitra talenta volamena roa-polo amby zato ho an' ny mpanjaka. Efa nampanatitra talenta volamena roapolo amby zato ho an' i Salomona Hirama. Hiram envoya au roi cent vingt talents d' or.
1Mp 9.15 And this is the reason of the levy which king Solomon raised; for to build the house of the Lord, and his own house, and Millo, and the wall of Jerusalem, and Hazor, and Megiddo, and Gezer. Ary izao no toetry ny fanompoana nampanaovin' i Solomona mpanjaka ny olona, tamin' ny nanaovany ny tranon' i Jehovah sy ny lapan' andriana ary Milo sy ny màndan' i Jerosalema, sy Hazora sy Megido ary Gazera Izao kosa no momba ny olona mpanao fanompoana nalain' i Salomona, hanaovana ny tranon' ny Tompo sy ny tranony, Melao sy ny mandan' i Jerosalema, Hasera, Magedao, ary Gazera. Voici ce qui concerne la corvée que le roi Salomon leva pour construire le Temple de Yahvé, son propre palais, le Millo et le mur de Jérusalem, Haçor, Megiddo, Gézèr,
1Mp 9.16 For Pharaoh king of Egypt had gone up, and taken Gezer, and burnt it with fire, and slain the Canaanites that dwelt in the city, and given it for a present unto his daughter, Solomon' s wife. (fa Farao, mpanjakan' i Egypta, efa niakatra, dia nahafaka an' i Gazera ka nandoro azy tamin' ny afo; ary ny Kananita izay nitoetra tao an-tanàna dia novonoiny, ary ny tanàna dia nomeny ho haren-jazavavy ho an' ny zananivavy, vadin' i Solomona), Faraona mpanjakan' i Ejipta, dia efa niakatra ka nahafaka an' i Gazera, dia nodorany ny tanàna, novonoiny ny Kananeana nonina tao an-tanàna, dia nomeny ho haren-jazavavy izy, ho an' ilay zanany vadin' i Salomona. Pharaon, le roi d'Égypte, fit une expédition, prit Gézèr, l' incendia et massacra les Cananéens qui y habitaient, puis il donna la ville en cadeau de noces à sa fille, la femme de Salomon,
1Mp 9.17 And Solomon built Gezer, and Bethhoron the nether, ary, Solomona nanamboatra an' i Gazera sy Beti-horona ambany Ary izao no naorin' i Salomona: Gazera, Bet-Horona ambany, et Salomon reconstruisit Gézèr , Bet-Horôn-le-Bas,
...............
1Mp 9.19 And all the cities of store that Solomon had, and cities for his chariots, and cities for his horsemen, and that which Solomon desired to build in Jerusalem, and in Lebanon, and in all the land of his dominion. ary ny tanàna fitehirizana rehetra izay nananan' i Solomona sy ny tanàna fitoeran' ny kalesy sy ny tanàna fitoeran' ny mpitaingin-tsoavaly sy izay tian' i Solomona haorina tany Jerosalema sy tany Libanona ary tany amin' ny tany nanjakany rehetra. ny tanàna rehetra natao fitehirizana, ka an' i Salomona, ny tanàna ho an' ny kalesy, ny tanàna ho an' ny mpitaingin-tsoavaly, mbamin' izay rehetra tian' i Salomona naorina tany Jerosalema sy Libàna ary tany amin' ny tany rehetra nanapahany. toutes les villes-entrepôts qu' avait Salomon, les villes de chars et de chevaux, et ce qu' il plut à Salomon de construire à Jérusalem, au Liban et dans tous les pays qui lui étaient soumis.
...............
1Mp 9.21 Their children that were left after them in the land, whom the children of Israel also were not able utterly to destroy, upon those did Solomon levy a tribute of bondservice unto this day. dia ny taranany izay sisa nandimby azy teo amin' ny tany, izay tsy azon' ny Isiraely naringana avokoa, no nampanaovin' i Solomona fanompoana mandraka androany. dia ny taranaka nandimby azy ireo tamin' ny tany, izay tsy azon' ny zanak' Israely natao anatema, no nalain' i Salomona ho andevo mpanao fanompoana, dia mbola toy izany ireo mandrak' androany. leurs descendants restés après eux dans le pays, ceux que les Israélites n' avaient pas pu vouer à l' anathème, Salomon les leva comme hommes de corvée servile ; ils le sont encore.
1Mp 9.22 But of the children of Israel did Solomon make no bondmen: but they were men of war, and his servants, and his princes, and his captains, and rulers of his chariots, and his horsemen. Fa ny Zanak' Isiraely dia tsy mba nampanaovin' i Solomona izany; fa izy kosa no miaramila sy mpanompony sy komandy sy mpanafika malaza sy komandin' ny kalesiny sy ny mpitaingin-tsoavaliny. Fa tsy mba nisy nataon' i Salomona ho andevo ny zanak' Israely, fa izy ireo no lehilahy mpiantafika, mpanompony, mpifehy, manamboninahiny, komandin' ny kalesy amam-pitaingin-tsoavaly. Mais il n' imposa pas la corvée servile aux Israélites, plutôt ceux-ci servaient comme soldats : ils étaient ses gardes, ses officiers et ses écuyers, les officiers de sa charrerie et de sa cavalerie.
1Mp 9.23 These were the chief of the officers that were over Solomon' s work, five hundred and fifty, which bare rule over the people that wrought in the work. Izao no isan' ny mpifehy ny olona voatendry izay nitandrina ny asan' i Solomona: dimam-polo amby dimam-jato lahy no mpifehy ny mpiasa. Dimampolo amby diman-jato lahy no lehiben' ny komadaoron' ny mpiasan' i Salomona. Voici les officiers des préfets qui dirigeaient les travaux de Salomon : cinq cent cinquante, qui commandaient au peuple occupé aux travaux.
1Mp 9.24 But Pharaoh' s daughter came up out of the city of David unto her house which Solomon had built for her: then did he build Millo. Ary rehefa niakatra avy any an-Tanànan' i Davida ny zanakavavin' i Farao hankany amin' ny tranony izay nataon' i Solomona ho azy, dia nanao an' i Milo koa izy. Ary niakatra ny zanakavavin' i Faraona avy any an-tanànan' i Davida, ho ao amin' ny tranony, izay nataon' i Salomona ho azy, ka tamin' izay izy no nanorina an' i Melao. Dès que la fille de Pharaon fut montée de la Cité de David à sa maison qu' il lui avait construite, alors il bâtit le Millo.
1Mp 9.25 And three times in a year did Solomon offer burnt offerings and peace offerings upon the altar which he built unto the Lord, and he burnt incense upon the altar that was before the Lord. So he finished the house. Ary intelo isan-taona no nanateran' i Solomona fanatitra dorana sy fanati-pihavanana teo ambonin' ny alitara izay naoriny ho an' i Jehovah, sady nandoro ditin-kazo manitra teo ambonin' ny alitara teo anatrehan' i Jehovah izy. Ka toy izany no nahavitany ny trano. Intelo isan-taona no nanateran' i Salomona sorona dorana aman-tsorom-pihavanana, teo ambonin' ny otely nataony ho an' ny Tompo, sady nandoro zava-manitra teo ambonin' ny otely izay eo anatrehan' ny Tompo koa izy. Toy izany no nahavitany ny trano. Salomon offrait trois fois par an des holocaustes et des sacrifices de communion sur l' autel qu' il avait dressé à Yahvé et il faisait fumer devant Yahvé ses offrandes brûlées. Il maintenait le Temple en bon état.
1Mp 9.26 And king Solomon made a navy of ships in Eziongeber, which is beside Eloth, on the shore of the Red sea, in the land of Edom. Ary Solomona mpanjaka nanao sambo tao Ezion-gebera, izay ao anilan' i Elota, ao amoron' ny Ranomasina Mena, amin' ny tany Edoma. Ary Salomona mpanjaka nanao sambo maro tao Asiongabera, akaikin' i Ailata amoron' ny ranomasina Mena, amin' ny tany Edoma. Le roi Salomon arma une flotte à Éçyôn-Gébèr, qui est près d'Élat, sur le bord de la mer Rouge, au pays d'Édom.
1Mp 9.27 And Hiram sent in the navy his servants, shipmen that had knowledge of the sea, with the servants of Solomon. Ary Hirama nampandeha ny vahoakany tamin' ny sambo, dia matilô izay nahay ranomasina, hiaraka amin' ny vahoakan' i Solomona. Ary nalefan' i Hirama tamin' izany sambo izany ny mpanompony, izay matilo mahay ranomasina, hiaraka amin' ny mpanompon' i Salomona. Hiram envoya sur les vaisseaux ses serviteurs, des matelots qui connaissaient la mer, avec les serviteurs de Salomon.
1Mp 9.28 And they came to Ophir, and fetched from thence gold, four hundred and twenty talents, and brought it to king Solomon. Ary nankany Ofira ireo, dia naka talenta volamena roa-polo amby efa-jato, ka nentiny tany amin' i Solomona mpanjaka izany. Nankany Ofira izy ireo, naka talenta volamena roapolo sy efa-jato tany, dia nentiny tamin' i Salomona mpanjaka. Ils allèrent à Ophir et en rapportèrent quatre cent vingt talents d' or, qu' ils remirent au roi Salomon.
1Mp 10.1 And when the queen of Sheba heard of the fame of Solomon concerning the name of the Lord, she came to prove him with hard questions. Ary ny mpanjakavavin' i Sheba, rehefa nahare ny lazan' i Solomona ny amin' ny anaran' i Jehovah. dia avy hizaha toetra azy amin' ny fanontaniana sarotra, Nandre ny lazan' anaran' i Salomona amin' ny anaran' ny Tompo, ny mpanjakavavin' i Sabà, ka tamy hizaha toetra azy amin' ny ankamantatra. La reine de Saba apprit la renommée de Salomon et vint éprouver celui-ci par des énigmes.
1Mp 10.2 And she came to Jerusalem with a very great train, with camels that bare spices, and very much gold, and precious stones: and when she was come to Solomon, she communed with him of all that was in her heart. ka tonga tany Jerosalema izy mbamin' ny mpanaraka maro be sy ny rameva izay nitondra zava-manitra sy volamena sesehena ary vato soa; ary rehefa tonga tany amin' i Solomona izy, dia nilaza taminy izay rehetra tao ampony. Dia tonga tany Jerosalema izy, narahin' ny kalesy maro be sy rameva nitondra zava-manitra, volamena sesehena, ary vatosoa. Dia nandroso ho any amin' i Salomona izy, dia nolazainy taminy izay rehetra tao am-pony. Elle arriva à Jérusalem avec une très grande suite, des chameaux chargés d' aromates, d' or en énorme quantité et de pierres précieuses. Quand elle fut arrivée auprès de Salomon, elle lui proposa tout ce qu' elle avait médité,
1Mp 10.3 And Solomon told her all her questions: there was not any thing hid from the king, which he told her not. Ary voavalin' i Solomona izy tamin' izay rehetra nanontaniany azy; tsy nisy zavatra niafina tamin' ny mpanjaka, ka dia nambarany azy avokoa. Voavalin' i Salomona avokoa ny fanontaniany, fa tsy nisy niafina tamin' ny mpanjaka, ka tsy hainy novaliana. mais Salomon l'éclaira sur toutes ses questions et aucune ne fut pour le roi un secret qu' il ne pût élucider.
1Mp 10.4 And when the queen of Sheba had seen all Solomon' s wisdom, and the house that he had built, Ary rehefa hitan' ilay mpanjakavavin' i Sheba ny fahendren' i Solomona rehetra sy ny trano izay nataony Rahefa hitan' ity mpanjakavavin' i Sabà ny fahendren' i Salomona rehetra, ny trano nataony, Lorsque la reine de Saba vit toute la sagesse de Salomon, le palais qu' il s'était construit,
...............
1Mp 10.10 And she gave the king an hundred and twenty talents of gold, and of spices very great store, and precious stones: there came no more such abundance of spices as these which the queen of Sheba gave to king Solomon. Ary izy nanome talenta volamena roa-polo amby zato sy zava-manitra sesehena ary vato soa ho an' ny mpanjaka; tsy nisy intsony zava-manitra be indrindra tonga tahaka ilay nomen' ny mpanjakavavin' i Sheba ho an' i Solomona mpanjaka. Dia notoloran-dravehivavy talenta volamena roapolo amby zato, zava-manitra be dia be ary vatosoa koa ny mpanjaka. Tsy nisy be noho ny nomen' ny mpanjakavavin' i Sabà an' i Salomona mpanjaka, intsony ny zava-manitra tonga. Elle donna au roi cent vingt talents d' or, une grande quantité d' aromates et des pierres précieuses ; la reine de Saba avait apporté au roi Salomon une abondance d' aromates telle qu' il n' en vint plus jamais de pareille.
...............
1Mp 10.13 And king Solomon gave unto the queen of Sheba all her desire, whatsoever she asked, beside that which Solomon gave her of his royal bounty. So she turned and went to her own country, she and her servants. Ary Solomona mpanjaka nanome ny mpanjakavavin' i Sheba kosa izay rehetra niriny, na inona na inona nangatahiny, afa-tsy izay nomeny azy araka ny fanomen' i Solomona mpanjaka; ka dia niverina izy, ary lasa nody tany amin' ny taniny izy mbamin' ny mpanompony. Dia mba nomen' i Salomona izay rehetra niriny sy nangatahiny kosa ny mpanjakavavin' i Sabà, afa-tsy ireo fanatitra izay mifanerana amin' ny fahambonian' ny mpanjaka toa an' i Salomona. Izay vao niverina nody any amin' ny taniny izy sy ny mpanompony. Quant au roi Salomon, il offrit à la reine de Saba tout ce dont elle manifesta l' envie, en plus des cadeaux qu' il lui fit avec une munificence digne du roi Salomon. Puis elle s' en retourna et alla dans son pays, elle et ses serviteurs.
1Mp 10.14 Now the weight of gold that came to Solomon in one year was six hundred threescore and six talents of gold, Ary ny lanjan' ny volamena izay tonga tao amin' i Solomona isan-taona dia talenta volamena enina amby enim-polo amby enin-jato, Ny lanjan' ny volamena tonga amin' i Salomona amin' ny indray taona, dia talenta volamena enina amby enimpolo amby enin-jato, Le poids de l' or qui arriva à Salomon en une année fut de six cent soixante-six talents d' or,
...............
1Mp 10.16 And king Solomon made two hundred targets of beaten gold: six hundred shekels of gold went to one target. Ary Solomona mpanjaka nanao ampinga volamena lehibe roan-jato tamin' ny volamena voafisaka, ka takela-bolamena sekely enin-jato no napetaka tamin' ny ampinga lehibe iray. Nanao ampinga lehibe roan-jato vita tamin' ny volamena voatefy Salomona, ka volamena lanjan' enin-jato sikla no lany tamin' ny isan' ampinga. Le roi Salomon fit deux cents grands boucliers d' or battu, sur chacun desquels il appliqua six cents sicles d' or,
...............
1Mp 10.21 And all king Solomon' s drinking vessels were of gold, and all the vessels of the house of the forest of Lebanon were of pure gold; none were of silver: it was nothing accounted of in the days of Solomon. Ary ny fisotroan' i Solomona mpanjaka dia volamena, ary ny fanaka rehetra tao amin' ny trano Alan' i Libanona koa dia volamena tsara avokoa; tsy nisy volafotsy ireo; fa nataony toy ny tsinontsinona izany tamin' ny andron' i Solomona. Ny kapoaka fisotroan' i Salomona mpanjaka, dia volamena avokoa, ny vilia rehetra tao amin' ny trano Alan' i Libàna, volamena madio avokoa. Tsy nisy volafotsy tamin' ireny, fa natao tsinontsinona izany tamin' ny andron' i Salomona. Tous les vases à boire du roi Salomon étaient en or et tout le mobilier de la Maison de la Forêt du Liban était en or fin ; car on faisait fi de l' argent au temps de Salomon.
...............
1Mp 10.23 So king Solomon exceeded all the kings of the earth for riches and for wisdom. Ary Solomona mpanjaka dia nanankarena sady hendry noho ny mpanjaka rehetra ambonin' ny tany. Salomona mpanjaka dia ambony noho ny mpanjaka rehetra teto an-tany, tamin' ny harena amam-pahendrena. Le roi Salomon surpassa en richesse et en sagesse tous les rois de la terre.
1Mp 10.24 And all the earth sought to Solomon, to hear his wisdom, which God had put in his heart. Ary ny tany rehetra nitady hahita ny tavan' i Solomona mba hihaino ny fahendrena izay nataon' Andriamanitra tao am-pony. Samy nitady hahita an' i Salomona avokoa ny olona rehetra, mba hihaino ny fahendrena nataon' Andriamanitra ao am-pony. Tout le monde voulait être reçu par Salomon pour profiter de la sagesse que Dieu lui avait mise au coeur
...............
1Mp 10.26 And Solomon gathered together chariots and horsemen: and he had a thousand and four hundred chariots, and twelve thousand horsemen, whom he bestowed in the cities for chariots, and with the king at Jerusalem. Ary Solomona nanangona kalesy sy mpitaingin-tsoavaly; ary nanana kalesy efajato amby arivo izy sy mpitaingin-tsoavaly roa arivo amby iray alina, izay nataony tao amin' ireo tanàna fitoeran' ny kalesy sy tao amin' ny mpanjaka tany Jerosalema. Nanangona kalesy sy mpitaingin-tsoavaly Salomona, ka nanan-kalesy, efa-jato amby arivo, sy mpitaingin-tsoavaly roa arivo sy iray alina izy, ary ireo dia napetrany tao amin' ny tanàna fitoeran-kalesiny, ary tao Jerosalema akaikin' ny mpanjaka. Salomon rassembla des chars et des chevaux ; il eut mille quatre cents chars et douze mille chevaux et il les cantonna dans les villes des chars et près du roi à Jérusalem.
...............
1Mp 10.28 And Solomon had horses brought out of Egypt, and linen yarn: the king' s merchants received the linen yarn at a price. Ary avy any Egypta no nahazoan' i Solomona soavaly; ary ny iray toko tamin' ny mpandranton' ny mpanjaka dia naka ny andiany iray araka izay vidiny voatendry. Avy tany Ejipta no nihavian' ny soavalin' i Salomona: antokony iray tamin' ny mpandranton' ny mpanjaka no nandeha naka azy amin' ny andiany, araka ny vidiny efa nifanekena. Les chevaux de Salomon venaient de Muçur et de Cilicie ; les courtiers du roi les importaient de Cilicie à prix d' argent.
1Mp 11.1 But king Solomon loved many strange women, together with the daughter of Pharaoh, women of the Moabites, Ammonites, Edomites, Zidonians, and Hittites: Fa Solomona mpanjaka tia vehivavy maro hafa firenena, fa tsy ilay zanakavavin' i Farao ihany, dia vehivavy Moabita sy Amonita sy Edomita sy Sidoniana ary Hetita, Afatsy ny zanakavavin' i Faraona, maro koa no vehivavy hafa firenena tian' i Salomona, dia ny Moabita, ny Amonita, ny Edomita, ny Sidoniana, ny Heteana, Le roi Salomon aima beaucoup de femmes étrangères - outre la fille de Pharaon - : des Moabites, des Ammonites, des Édomites, des Sidoniennes, des Hittites,
1Mp 11.2 Of the nations concerning which the Lord said unto the children of Israel, Ye shall not go in to them, neither shall they come in unto you: for surely they will turn away your heart after their gods: Solomon clave unto these in love. dia vehivavy avy amin' ny firenena izay nolazain' i Jehovah tamin' ny Zanak' Isiraely hoe: Tsy hanambady azy ianareo, ary izy tsy hanambady anareo, fa hampivily ny fonareo hanaraka ny andriamaniny tokoa izy; kanjo tamin' ireo no niraiketan' ny fitiavan' i Solomona. ary amin' ireo firenena nilazan' ny Tompo tamin' ny zanak' Israely hoe: Hianareo tsy handeha amin' ireny, izy ireny tsy handeha aminareo, satria tsy maintsy avilin' ireny ny fonareo mankaminin' ny andriamaniny, kanjo raiki-pitia tamin' ireo Salomona. de ces peuples dont Yahvé avait dit aux Israélites : " Vous n' irez pas chez eux et ils ne viendront pas chez vous ; sûrement ils détourneraient vos coeurs vers leurs dieux. " Mais Salomon s' attacha à elles par amour ;
...............
1Mp 11.4 For it came to pass, when Solomon was old, that his wives turned away his heart after other gods: and his heart was not perfect with the Lord his God, as was the heart of David his father. Fa nony efa antitra Solomona, dia navilin' ny vadiny ny fony hanaraka andriamani-kafa, ka ny fony tsy mba nahitsy tamin' i Jehovah Andriamaniny tahaka ny fon' i Davida rainy. Fa nony tamin' ny fahanteran' i Salomona, dia natongilan' ny vadiny ho amin' ny andriamani-kafa ny fony, ka tsy mba an' ny Tompo Andriamaniny manontolo, toy ny fon' i Davida rainy, ny fony, Quand Salomon fut vieux, ses femmes détournèrent son coeur vers d' autres dieux et son coeur ne fut plus tout entier à Yahvé son Dieu comme avait été celui de son père David.
1Mp 11.5 For Solomon went after Ashtoreth the goddess of the Zidonians, and after Milcom the abomination of the Ammonites. Fa Solomona nanaraka an' i Astarta, andriamani-bavin' ny Sidoniana, sy Milkoma, fahavetavetan' ny Amonita. fa nanaraka an' i Astarte andriamani-bavin' ny Sidoniana Salomona, sy an' i Melkoma, fahavetavetan' ny Amonita. Salomon suivit Astarté, la divinité des Sidoniens, et Milkom, l' abomination des Ammonites.
1Mp 11.6 And Solomon did evil in the sight of the Lord, and went not fully after the Lord, as did David his father. Ary Solomona nanao izay ratsy eo imason' i Jehovah, ka tsy mba tanteraka tamin' ny fanarahana Azy tahaka an' i Davida rainy. Koa nanao izay ratsy teo imason' ny Tompo Salomona, fa tsy mba nanaraka an-tsakany sy an-davany an' ny Tompo, tahaka an' i Davida rainy. Il fit ce qui déplaît à Yahvé et il ne lui obéit pas parfaitement comme son père David.
1Mp 11.7 Then did Solomon build an high place for Chemosh, the abomination of Moab, in the hill that is before Jerusalem, and for Molech, the abomination of the children of Ammon. Ary tamin' izany Solomona dia nanao fitoerana avo ho an' i Kemosy, fahavetavetan' i Moaba, teo amin' ny havoana tandrifin' i Jerosalema, ary ho an' i Moloka, fahavetavetan' ny taranak' i Amona. Tamin' izany nanorina fitoerana avo Salomona teo amin' ny tendrombohitra tandrifin' i Jerosalema, ho an' i Kamosa fahavetavetan' i Moaba, sy ho an' i Malaoka, fahavetavetan' ny taranak' i Amona. C' est alors que Salomon construisit un sanctuaire à Kemosh, l' abomination de Moab, sur la montagne à l' orient de Jérusalem, et à Milkom, l' abomination des Ammonites.
...............
1Mp 11.9 And the Lord was angry with Solomon, because his heart was turned from the Lord God of Israel, which had appeared unto him twice, Ary Jehovah tezitra tamin' i Solomona noho ny nivilian' ny fony niala tamin' i Jehovah, Andriamanitry ny Isiraely, Izay efa niseho taminy indroa Dia tezitra tamin' i Salomona Iaveh noho ny nivilian' ny fony niala tamin' ny Tompo Andriamanitr' Israely izay efa niseho taminy indroa, Yahvé s' irrita contre Salomon parce que son coeur s'était détourné de Yahvé, Dieu d' Israël, qui lui était apparu deux fois
...............
1Mp 11.11 Wherefore the Lord said unto Solomon, Forasmuch as this is done of thee, and thou hast not kept my covenant and my statutes, which I have commanded thee, I will surely rend the kingdom from thee, and will give it to thy servant. Ka dia hoy Jehovah tamin' i Solomona: Satria efa tonga ao am-ponao izao, ka tsy notandremanao ny fanekeko sy ny didiko izay nandidiako anao, dia hendahako ho afaka aminao tokoa ny fanjakana ka homeko ny mpanomponao. Ka hoy Iaveh tamin' i Salomona: Noho izao fitondran-tenanao izao, ka tsy mba nitandrina ny fanekeko sy ny lalako izay nandidiako anao hianao, dia hotsoahako marina tokoa eo an-tànanao ny fanjakana, ka omeko ny mpanomponao. Alors Yahvé dit à Salomon : " Parce que tu t' es comporté ainsi et que tu n' as pas observé mon alliance et les prescriptions que je t' avais faites, je vais sûrement t' arracher le royaume et le donner à l' un de tes serviteurs.
...............
1Mp 11.14 And the Lord stirred up an adversary unto Solomon, Hadad the Edomite: he was of the king' s seed in Edom. Ary Jehovah nanangana fahavalo hanohitra an' i Solomona, dia Hadada Edomita, tamingan' ny mpanjakan' i Edoma. Nananganan' ny Tompo fahavalo Salomona, dia Adada Edomita, tamingam-panjakan' i Edoma. Yahvé suscita un adversaire à Salomon : l'Édomite Hadad, de la race royale d'Édom.
...............
1Mp 11.23 And God stirred him up another adversary, Rezon the son of Eliadah, which fled from his lord Hadadezer king of Zobah: Ary Andriamanitra nanangana fahavalo koa hanohitra an' i Solomona, dia Rezona, zanak' i Eliada, izay efa nandositra an' i Hadadezera tompony, mpanjakan' i Zoba. Nananganan' Andriamanitra fahavalo hafa koa Salomona, dia Razona, zanak' i Eliada, izay nandositra niala tao amin' i Adarezera tompony, mpanjakan' i Soba. A Salomon Dieu suscita aussi comme adversaire Rezôn, fils d'Élyada. Il avait fui de chez son maître Hadadézer, roi de Çoba ;
...............
1Mp 11.25 And he was an adversary to Israel all the days of Solomon, beside the mischief that Hadad did: and he abhorred Israel, and reigned over Syria. Ary izy koa dia fahavalon' ny Isiraely tamin' ny andron' i Solomona rehetra ka nanampy ny ratsy izay nataon' i Hadada; eny, nankahala ny Isiraely izy ary nanjaka tany Syria. Nandritra ny andro rehetra niainan' i Salomona, dia nitsangan-ko fahavalon' Israely, nanampy ny ratsy nafitsok' i Adada, ary nankahala an' Israely. Nanjaka tamin' i Siria izy. Voici le mal que fit Hadad : il eut Israël en aversion et il régna sur Édom. Il fut un adversaire d' Israël pendant toute la vie de Salomon.
1Mp 11.26 And Jeroboam the son of Nebat, an Ephrathite of Zereda, Solomon' s servant, whose mother' s name was Zeruah, a widow woman, even he lifted up his hand against the king. Ary Jerobeama, zanak' i Nebata, Efraimita avy any Zareda, mpanompon' i Solomona (Zeroa no anaran-dreniny, vehivavy mpitondratena), dia nanainga tanàna hikomy tamin' ny mpanjaka. Nanainga tànana tamin' ny mpanjaka, Jeroboama, zanak' i Nabata, Efrateana, avy any Sareda, izy; ary vehivavy mpitondra tena atao hoe Sarva no reniny ary mpanompon' i Salomona izy. Jéroboam était fils de l'Éphraïmite Nebat, de Çerêda, et sa mère était une veuve nommée Çerua ; il était au service de Salomon et se révolta contre le roi.
1Mp 11.27 And this was the cause that he lifted up his hand against the king: Solomon built Millo, and repaired the breaches of the city of David his father. Ary izao no fototry ny nanaingany tanàna hikomy tamin' ny mpanjaka: Solomona nanorina an' i Milo ary nanampina ny lohasaha tao an-Tanànan' i Davida rainy; Izao no nahatonga azy hikomy amin' ny mpanjaka: Nanorina an' i Melao sy nanampina ny banga tamin' ny tanànan' i Davida rainy Salomona. Voici l' histoire de sa révolte. Salomon construisait le Millo, il fermait la brèche de la Cité de David, son père.
1Mp 11.28 And the man Jeroboam was a mighty man of valour: and Solomon seeing the young man that he was industrious, he made him ruler over all the charge of the house of Joseph. ary Jeroboama dia lehilahy mahay; koa nony hitan' i Solomona fa zatovo mahavita raharaha izy, dia nataony mpifehy ny taranak' i Josefa tamin' ny fanompoany rehetra. Ary io Jeroboama io dia lehilahy matanjaka sy mahery fo, ka hitan' i Salomona ny fahavitrihan' io zatovo io amin' ny raharaha, ka nataony mpitandrina ny mpanao fanompoana rehetra tamin' ny taranak' i Josefa. Ce Jéroboam était homme de condition ; Salomon remarqua comment ce jeune homme accomplissait sa tâche et il le préposa à toute la corvée de la maison de Joseph.
...............
1Mp 11.31 And he said to Jeroboam, Take thee ten pieces: for thus saith the Lord, the God of Israel, Behold, I will rend the kingdom out of the hand of Solomon, and will give ten tribes to thee: Ary hoy izy tamin' i Jeroboama: Raiso ho anao ny tapatapany folo; fa izao no lazain' i Jehovah, Andriamanitry ny Isiraely: Indro, Izaho efa hanendaka ny fanjakana ho afaka amin' ny tànan' i Solomona, ary homeko anao ny firenena folo dia hoy izy tamin' i Jeroboama: Raiso ho anao ny tapatapany folo, fa izao no lazain' ny Tompo Andriamanitr' Israely: Indro, hendahako avy eo an-tanan' i Salomona ny fanjakana, ka homeko anao ny foko folo, Puis il dit à Jéroboam : " Prends pour toi dix morceaux, car ainsi parle Yahvé, Dieu d' Israël : Voici que je vais arracher le royaume de la main de Salomon et je te donnerai les dix tribus.
...............
1Mp 11.33 Because that they have forsaken me, and have worshipped Ashtoreth the goddess of the Zidonians, Chemosh the god of the Moabites, and Milcom the god of the children of Ammon, and have not walked in my ways, to do that which is right in mine eyes, and to keep my statutes and my judgments, as did David his father. satria efa nahafoy Ahy izy ka niankohoka teo anatrehan' i Astarta, andriamani-bavin' ny Sidoniana, sy Kemosy andriamanitr' i Moaba, ary Milkoma, andriamanitry ny taranak' i Amona, fa tsy nandeha tamin' ny lalako hanao izay mahitsy eo imasoko sy hitandrina ny didiko sy ny fitsipiko tahaka an' i Davida rainy. Ary ny anton' izany dia noho izy ireo efa nandao ahy ka niankohoka teo anatrehan' i Astarte, andriamanibavin' ny Sidoniana, sy teo anatrehan' i Melkoma, andriamanitry ny taranak' i Amona, ary noho izy ireo tsy nandeha tamin' ny làlako, mba hanao izay mahitsy eo imasoko sy hitandrina ny didy amam-pitsipiko, tahaka ny nataon' i Davida rain' i Salomona. C' est qu' il m' a délaissé, qu' il s' est prosterné devant Astarté, la déesse des Sidoniens, Kemosh, le dieu de Moab, Milkom, le dieu des Ammonites, et qu' il n' a pas suivi mes voies, en faisant ce qui est juste à mes yeux, ni mes lois et mes ordonnances, comme son père David.
...............
1Mp 11.40 Solomon sought therefore to kill Jeroboam. And Jeroboam arose, and fled into Egypt, unto Shishak king of Egypt, and was in Egypt until the death of Solomon. Ary Solomona nitady hamono an' i Jeroboama. Fa Jeroboama niainga, dia nandositra nankany Egypta ho any amin' i Sisaka, mpanjakan' i Egypta, ka nitoetra tany mandra-pahafatin' i Solomona. Notadiavin' i Salomona hovonoina Jeroboama; fa nitsoaka nandositra nankany Ejipta amin' i Sesaka, mpanjakan' i Ejipta, Jeroboama ka nonina tany Ejipta mandra-pahafatin' i Salomona. Salomon chercha à faire mourir Jéroboam ; celui-ci partit et s' enfuit en Égypte auprès de Sheshonq, roi d'Égypte, et il demeura en Égypte jusqu'à la mort de Salomon.
1Mp 11.41 And the rest of the acts of Solomon, and all that he did, and his wisdom, are they not written in the book of the acts of Solomon? Ary ny tantaran' i Solomona sisa mbamin' izay rehetra nataony ary ny fahendreny, tsy voasoratra ao amin' ny bokin' ny tantaran' i Solomona va izany? Ny sisa amin' ny asa nataon' i Salomona, ny zavatra rehetra nataony sy ny fahendreny, moa tsy voasoratra ao amin' ny bokin' ny Asan' i Salomona va? Le reste de l' histoire de Salomon, tout ce qu' il a fait, et sa sagesse, n' est-ce pas écrit dans le livre de l' Histoire de Salomon ?
1Mp 11.42 And the time that Solomon reigned in Jerusalem over all Israel was forty years. Ary ny andro nanjakan' i Solomona tamin' ny Isiraely rehetra tany Jerosalema dia efa-polo taona. Efapolo taona no andro nanjakan' i Salomona tao Jerosalema tamin' Israely rehetra. La durée du règne de Salomon à Jérusalem sur tout Israël fut de quarante ans.
1Mp 11.43 And Solomon slept with his fathers, and was buried in the city of David his father: and Rehoboam his son reigned in his stead. Ary Solomona lasa nodi-mandry any amin' ny razany, dia nalevina tao an-Tanànan' i Davida rainy izy; ary Rehoboama zanany no nanjaka nandimby azy. Dia nodimandry any amin' ny razany Salomona ka nalevina tao an-tanànan' i Davida rainy. Ary Roboama zanany no nanjaka nandimby azy. Puis Salomon se coucha avec ses pères et on l' enterra dans la Cité de David, son père, et son fils Roboam régna à sa place.
...............
1Mp 12.2 And it came to pass, when Jeroboam the son of Nebat, who was yet in Egypt, heard of it, (for he was fled from the presence of king Solomon, and Jeroboam dwelt in Egypt;) Koa raha nandre izany Jeroboama, zanak' i Nebata (fa izy mbola tany Egypta, izay nalehany tamin' izy nandositra niala teo anatrehan' i Solomona mpanjaka; Nony nandre izany Jeroboama zanak' i Nabata, izay mbola tany Ejipta, fa tany no nandosirany lavitra an' i Salomona mpanjaka, ka nitoetra tany Ejipta Jeroboama, Dès que Jéroboam, fils de Nebat, fut informé - il était encore en Égypte, où il avait fui le roi Salomon -, il revint d'Égypte.
...............
1Mp 12.6 And king Rehoboam consulted with the old men, that stood before Solomon his father while he yet lived, and said, How do ye advise that I may answer this people? Ary Rehoboama mpanjaka naka hevitra tamin' ny zoki-olona izay nitoetra teo anatrehan' i Solomona rainy fony fahavelony ka nanao hoe: Ahoana no hevitra omenareo havaly ny vahoaka? Ary nila hevitra tamin' ny zokiolona Roboama mpanjaka, dia tamin' ireo nitoetra teo anatrehan' i Salomona rainy, fony fahavelony, ka nanao hoe: Inona no hevitra omenareo havaly ny vahoaka? Le roi Roboam prit conseil des anciens, qui avaient assisté son père Salomon pendant qu' il vivait, et demanda : " Quelle réponse conseillez-vous de faire à ce peuple ? "
...............
1Mp 12.21 And when Rehoboam was come to Jerusalem, he assembled all the house of Judah, with the tribe of Benjamin, an hundred and fourscore thousand chosen men, which were warriors, to fight against the house of Israel, to bring the kingdom again to Rehoboam the son of Solomon. Ary nony tonga tany Jerosalema Rehoboama, dia novoriny ny taranak' i Joda rehetra mbamin' ny firenen' i Benjamina, dia miaramila valo alina amby iray hetsy voafantina, hiady amin' ny taranak' Isiraely hampody ny fanjakana indray ho an-dRehoboama, zanak' i Solomona. Vao tonga tany Jerosalema Roboama, dia namory ny tranon' i Jodà rehetra sy ny fokon' i Benjamina, dia miaramila valo alina sy iray hetsy voafantina, hiady amin' ny tranon' Israely, ka hampody ny fanjakana indray amin-dRoboama zanak' i Salomona. Roboam se rendit à Jérusalem ; il convoqua toute la maison de Juda et la tribu de Benjamin, soit cent quatre-vingt mille guerriers d'élite, pour combattre la maison d' Israël et rendre le royaume à Roboam fils de Salomon.
...............
1Mp 12.23 Speak unto Rehoboam, the son of Solomon, king of Judah, and unto all the house of Judah and Benjamin, and to the remnant of the people, saying, Mitenena amin-dRehoboama, zanak' i Solomona, mpanjakan' ny Joda, sy amin' ny taranak' i Joda sy Benjamina rehetra ary amin' ny vahoaka sisa hoe: Mitenena hianao amin-dRoboama zanak' i Salomona mpanjakan' i Jodà sy amin' ny taranak' i Jodà sy Benjamina ary amin' ny vahoaka sisa, ka ataovy hoe: " Dis ceci à Roboam fils de Salomon, roi de Juda, à toute la maison de Juda, à Benjamin et au reste du peuple :
...............
1Mp 14.21 And Rehoboam the son of Solomon reigned in Judah. Rehoboam was forty and one years old when he began to reign, and he reigned seventeen years in Jerusalem, the city which the Lord did choose out of all the tribes of Israel, to put his name there. And his mother' s name was Naamah an Ammonitess. Ary Rehoboama, zanak' i Solomona, no nanjaka tamin' ny Joda. Efa iraika amby efa-polo taona Rehoboama, fony izy vao nanjaka, ary fito ambin' ny folo taona no nanjakany tany Jerosalema, tanàna nofidin' i Jehovah tamin' ny firenen' Isiraely rehetra hametrahany ny anarany. Ary ny anaran-dreniny dia Nama Amonita. Roboama zanak' i Salomona nanjaka tamin' i Jodà. Efa iraika amby efapolo taona izy vao nanjaka, ary fito ambin' ny folo taona no nanjakany tao Jerosalema, tanàna nofidin' ny Tompo tamin' ny fokon' Israely rehetra, hametrahana ny anarany; Naama Amonita no anaran-dreniny. Roboam fils de Salomon devint roi sur Juda ; il avait quarante et un ans à son avènement et régna dix-sept ans à Jérusalem, la ville que, dans toutes les tribus d' Israël, Yahvé avait choisie pour y placer son Nom. Sa mère s' appelait Naama, l' Ammonite.
...............
1Mp 14.26 And he took away the treasures of the house of the Lord, and the treasures of the king' s house; he even took away all: and he took away all the shields of gold which Solomon had made. dia nobaboiny ny rakitry ny tranon' i Jehovah sy ny rakitry ny tranon' ny mpanjaka ka lasany avokoa; ary nobaboiny koa ny ampinga volamena rehetra nataon' i Solomona Nobaboiny ny rakitry ny tranon' ny Tompo sy ny rakitry ny tranon' ny mpanjaka, dia lasany daholo. Nalainy avokoa ny ampinga volamena rehetra nataon' i Salomona. Il se fit livrer les trésors du Temple de Yahvé et ceux du palais royal, absolument tout, jusqu'à tous les boucliers d' or qu' avait faits Salomon.

  2nd Book of Kings 2 Mpanjaka Mpanjaka II 2ème Livre des Rois
...............
2Mp 21.7 And he set a graven image of the grove that he had made in the house, of which the Lord said to David, and to Solomon his son, In this house, and in Jerusalem, which I have chosen out of all tribes of Israel, will I put my name for ever: Ary ny sarin' i Astarta izay nataony dia napetrany tao amin' ny trano nolazain' i Jehovah tamin' i Davida sy Solomona zanany hoe: Ato amin' ity trano ity sy eto Jerosalema, izay nofidiko tamin' ny firenen' Isiraely rehetra, no hasiako ny anarako mandrakizay. Ny sampin' i Astarte nataony, napetrany tao amin' ny trano izay nolazain' ny Tompo tamin' i Davida sy Salomona zanany hoe: Ato amin' ity trano ity, sy eto Jerosalema izay nofidiko tamin' ny fokon' Israely rehetra, no hametrahako ny anarako mandrakizay. Il plaça l' idole d' Ashéra, qu' il avait faite, dans le Temple au sujet duquel Yahvé avait dit à David et à son fils Salomon "Dans ce Temple et dans Jérusalem, la ville que j' ai choisie dans toutes les tribus d' Israël, je placerai mon Nom à jamais.
...............
2Mp 23.13 And the high places that were before Jerusalem, which were on the right hand of the mount of corruption, which Solomon the king of Israel had builded for Ashtoreth the abomination of the Zidonians, and for Chemosh the abomination of the Moabites, and for Milcom the abomination of the children of Ammon, did the king defile. Ary nolotoin' ny mpanjaka ireo fitoerana avo izay teo anoloan' i Jerosalema, teo amin' ny ankavanan' ny tendrombohitra nahitan-doza, dia ireo nataon' i Solomona, mpanjakan' ny Isiraely, ho an' i Astarta, fa havetavetan' ny Sidoniana, sy ho an' i Kemosy, fahavetavetan' i Moaba, ary ho an' i Milkoma, fahavetavetan' ny taranak' i Amona. Nolotoin' ny mpanjaka ireo fitoerana avo tandrifin' i Jerosalema, amin' ny an-kavanan' ny Tendrombohitra Fahaverezana, naorin' i Salomona mpanjakan' Israely, ho an' i Astarte fahavetavetan' ny Sidoniana sy ho an' i Kamosa fahavetavetan' ny zanak' i Amona; Les hauts lieux qui étaient en face de Jérusalem, au sud du mont des Oliviers, et que Salomon roi d' Israël avait bâtis pour Astarté, l' horreur des Sidoniens, pour Kemosh, l' horreur des Moabites, et pour Milkom, l' abomination des Ammonites, le roi les profana.
...............
2Mp 24.13 And he carried out thence all the treasures of the house of the Lord, and the treasures of the king' s house, and cut in pieces all the vessels of gold which Solomon king of Israel had made in the temple of the Lord, as the Lord had said. Ary navoakan' i Nebokadnezara avy tao ny rakitra rehetra tao an-tranon' i Jehovah sy tao an-tranon' ny mpanjaka, dia nendahany ny volamena rehetra izay nataon' i Solomona, mpanjakan' ny Isiraely, tao amin' ny tempolin' i Jehovah, araka izay nolazain' i Jehovah. Nogoahina tao avokoa ny rakitra rehetra tao an-tranon' ny Tompo sy ny rakitra tao an-tranon' ny mpanjaka, ary novakina daholo ny fanaka volamena nataon' i Salomona, mpanjakan' Israely, tao an-tranon' ny Tompo, araka izay efa voalazan' ny Tompo rahateo. Celui-ci emporta tous les trésors du Temple de Yahvé et les trésors du palais royal et il brisa tous les objets d' or que Salomon, roi d' Israël, avait fabriqués pour le sanctuaire de Yahvé, comme l' avait annoncé Yahvé.
...............
2Mp 25.16 The two pillars, one sea, and the bases which Solomon had made for the house of the Lord; the brass of all these vessels was without weight. ary ny andry roa sy ny tavin-drano lehibe iray ary ireo fitoeran-tavin-drano, izay nataon' i Solomona ho amin' ny tranon' i Jehovah; ny varahina tamin' izany fanaka rehetra izany dia tsy hita lanja. Ny amin' ny andry roa sy ny ranomasina, ary ny fanambanim-pitoeran-drano nataon' i Salomona tao amin' ny tranon' ny Tompo, dia tsy nisy fotony intsony ny handanjana ny varahina amin' ireo fanaka rehetra ireo. Quant aux deux colonnes, à la Mer unique et aux bases roulantes, que Salomon avait fabriquées pour le Temple de Yahvé, on ne pouvait évaluer ce que pesait le bronze de tous ces objets.

  1st Book of Chronicles 1 Tantara Tantara I 1er Livre des Chroniques
...............
1Tt / 1Tan 3.5 And these were born unto him in Jerusalem; Shimea, and Shobab, and Nathan, and Solomon, four, of Bathshua the daughter of Ammiel: Ary izao no naterany tany Jerosalema: Simea sy Sobaba sy Natana ary Solomona (ireo efa-dahy ireo no naterak' i Batsoa, zanakavavin' i Amiela) Ary ireto no naterany tany Jerosalema: Simmaà, Sobaba, Natàna, Salomona, efa-dahy, tamin' i Betsoe zanakavavin' i Ammiela; Voici les fils qui lui naquirent à Jérusalem : Shiméa, Shobab, Natân, Salomon, tous quatre enfants de Bat-Shua, fille de Ammiel;
...............
1Tt / 1Tan 3.10 And Solomon' s son was Rehoboam, Abia his son, Asa his son, Jehoshaphat his son, Ary ny zanakalahin' i Solomona dia Rehoboama, Abia no zanakalahin-dRehoboama, Asa no zanakalahin' i Abia, Josafata no zanakalahin' i Asa, Zanakalahin' i Salomona: Roboama; Abiasa zanany, Asà zanany, Josafata zanany, Fils de Salomon : Roboam; Abiyya son fils, Asa son fils, Josaphat son fils,
...............
1Tt / 1Tan 5.36 ary Johanana niteraka an' i Azaria (ilay nanao fisoronana tao amin' ny trano nataon' i Solomona tany Jerosalema); Johanàna niteraka an' i Azariasa, izay nanao ny fisoronana tao amin' ny trano nataon' i Salomona, tany Jerosalema. Yohanân engendra Azarya. C' est lui qui exerça le sacerdoce dans le Temple qu' avait bâti Salomon à Jérusalem.
...............
1Tt / 1Tan 6.17 And these be the names of the sons of Gershom; Libni, and Shimei. ka nanao hira fanompoam-pivavahana izy tao amin' ny tabernakely, dia ny trano-lay fihaonana, ambara-panaon' i Solomona ny tranon' i Jehovah tany Jerosalema; koa raha nanao ny raharahany izy, dia nitsangana araka ny filaharany avy, Dia nanao ny raharahan' ny mpihira teo anoloan' ny fonenan' ny tranolay fihaonana izy ireo, mandra-panaovan' i Salomona ny tranon' ny Tompo tany Jerosalema, ary nipetraka nanao ny fanompoany araka ny nandaminana an' izay. Ils furent au service du chant devant la demeure de la Tente du Rendez-vous jusqu'à ce que Salomon eût construit à Jérusalem le Temple de Yahvé, et ils remplissaient leur fonction en se conformant à leur règle.
...............
1Tt / 1Tan 14.4 Now these are the names of his children which he had in Jerusalem; Shammua, and Shobab, Nathan, and Solomon, Ary izao no anaran' ny zanany naterany tany Jerosalema: Samoa sy Sobaba sy Natana sy Solomona Izao no anaran' ny zanany naterany tany Jerosalema: Samoà, Sobada, Natana, Voici les noms des enfants qui lui naquirent à Jérusalem : Shammua, Shobab, Natân, Salomon,
1Tt / 1Tan 14.5 And Ibhar, and Elishua, and Elpalet, sy Jibara sy Elisoa sy Elipeleta Salomona, Jebahara, Elisoa, Yibhar, Élishua, Elpalèt,
...............
1Tt / 1Tan 18.8 Likewise from Tibhath, and from Chun, cities of Hadarezer, brought David very much brass, wherewith Solomon made the brasen sea, and the pillars, and the vessels of brass. Ary tao Tibata sy Kona, tanànan' i Hadarezera, no nahazoan' i Davida babo varahina be dia be, ary izany no nanaovan' i Solomona ilay tavin-drano varahina lehibe sy ny andry ary ny fanaka varahina. Varahina be dia be koa no nalain' i Davida tao Tebata sy Kona tanànan' i Adarezera, ary izany no nanaovan' i Salomona ilay ranomasina varahina sy ny andry amam-panaka varahina. De Tibhat et de Kûn, villes de Hadadézer, David enleva une énorme quantité de bronze dont Salomon fit la Mer de bronze, les colonnes et les ustensiles de bronze.
...............
1Tt / 1Tan 22.5 And David said, Solomon my son is young and tender, and the house that is to be builded for the Lord must be exceeding magnifical, of fame and of glory throughout all countries: I will therefore now make preparation for it. So David prepared abundantly before his death. Fa hoy Davida: Solomona zanako mbola zaza sady tanora fanahy, ary ny trano hatao ho an' i Jehovah dia tsy maintsy ho lehibe indrindra, mba hiely any amin' ny tany rehetra ny lazany sy ny voninahiny, koa hovononiko rahateo ny zavatra ho enti-manao azy. Ka dia nahavonona betsaka Davida, raha mbola velona izy. Hoy Davida: Salomona, zanako, mbola tanora sy malemy, ary ny trano hatao ho an' ny Tompo dia tsy maintsy ho kanto indrindra mba hahazo laza amam-boninahitra amin' ny tany rehetra, ka tiako ny mamonona zavatra ho azy. Dia nahavonona be tokoa Davida talohan' ny nahafatesany. Puis David dit : " Mon fils Salomon est jeune et faible; et cette maison qu' il doit bâtir pour Yahvé doit être magnifique, elle doit avoir renom et gloire dans tous les pays. J' en ferai pour lui les préparatifs. " Aussi David, avant de mourir, fit-il de grands préparatifs;
1Tt / 1Tan 22.6 Then he called for Solomon his son, and charged him to build an house for the Lord God of Israel. Ary niantso an' i Solomona zanany izy va nandidy azy hanao trano ho an' i Jehovah, andriamanitry ny Isiraely, Ary Davida niantso an' i Salomona zanany, ka nandidy azy hanao trano ho an' ny Tompo Andriamanitr' Israely. puis il appela son fils Salomon et lui ordonna de bâtir une maison pour Yahvé, le Dieu d' Israël.
1Tt / 1Tan 22.7 And David said to Solomon, My son, as for me, it was in my mind to build an house unto the name of the Lord my God: ary nanao taminy hoe: Anaka, efa mby tato am-poko ny hanao trano ho an' ny anaran' i Jehovah Andriamanitro; Izao no nolazain' i Davida tamin' i Salomona: Anaka, zava-nokendreko ny hanao trano ho an' ny anaran' ny Tompo Andriamanitra. David dit à Salomon : " Mon fils, j' ai désiré bâtir une maison pour le nom de Yahvé mon Dieu.
...............
1Tt / 1Tan 22.9 Behold, a son shall be born to thee, who shall be a man of rest; and I will give him rest from all his enemies round about: for his name shall be Solomon, and I will give peace and quietness unto Israel in his days. Fa, indro, ianao hiteraka zazalahy, izay ho lehilahy miadana, ary hampiadaniko tsy hisy hahazo azy ny fahavalony rehetra manodidina; koa ny anarany dia hatao hoe Solomona; ary hampiadaniko sy hampandriko fahizay ny Isiraely amin' ny androny. Fa indro hisy zazalahy haterakao, izay ho lehilahy miadana, homeko fandriam-pahalemana, eo anatrehan' ny fahavalo manodidina azy, fa hatao hoe Salomona no anarany, ary homeko fandriam-pahalemana sy fiadanana Israely amin' ny androny. Voici qu' un fils t' est né; lui sera un homme de paix et je le mettrai en paix avec tous ses ennemis alentour, car Salomon sera son nom, et c' est en ses jours que je donnerai à Israël paix et tranquillité.
...............
1Tt / 1Tan 22.17 David also commanded all the princes of Israel to help Solomon his son, saying, Ary Davida nandidy ny lehibe rehetra tamin' ny Isiraely hanampy an' i Solomona zanany hoe: Nandidy ny lehibe rehetra amin' Israely koa Davida hanampy an' i Salomona zanany, ka hoy izy: David ordonna alors à tous les officiers d' Israël de prêter main-forte à Salomon, son fils :
1Tt / 1Tan 23.1 So when David was old and full of days, he made Solomon his son king over Israel. Ary nony efa ela niainana sy tratrantitra tsara Davida, dia Solomona zanany no nataony mpanjaka tamin' ny Isiraely. Nony efa tratra antitra sy feno andro Davida, dia Salomona zanany no natsangana ho mpanjaka tamin' Israely. Devenu vieux et rassasié de jours, David donna à son fils Salomon la royauté sur Israël.
...............
1Tt / 1Tan 28.5 And of all my sons, (for the Lord hath given me many sons,) he hath chosen Solomon my son to sit upon the throne of the kingdom of the Lord over Israel. Ary tamin' ny zanako rehetra (fa zanaka maro no nomen' i Jehovah ahy) dia Solomona zanako no nofidiny hipetraka amin' ny seza fiandrianan' ny fanjakan' i Jehovah hanjaka amin' ny Isiraely. Tamin' ny zanako rehetra kosa, - fa nomen' ny Tompo zanaka maro aho, - Salomona zanako no nofidiny, mba hampipetraka azy amin' ny seza fiandrianan' ny fanjakan' ny Tompo amin' Israely. De tous mes fils - car Yahvé m' en a donné beaucoup - c' est mon fils Salomon qu' il a choisi pour siéger sur le trône de la royauté de Yahvé sur Israël :
1Tt / 1Tan 28.6 And he said unto me, Solomon thy son, he shall build my house and my courts: for I have chosen him to be my son, and I will be his father. Ary hoy Izy tamiko: Solomona zanakao no hanao ny tranoko sy ny kianjako, fa efa nifidy azy ho zanako Aho, ary Izaho ho rainy. Hoy izy tamiko: Salomona zanakao no hanao ny tranoko sy ny kianjako; fa nofidiko ho zanako izy; ary ho toy ny ray ho azy aho. "C' est ton fils Salomon, m' a-t-il dit, qui bâtira ma Maison et mes parvis, car c' est lui que j' ai choisi pour fils et je serai pour lui un père.
...............
1Tt / 1Tan 28.9 And thou, Solomon my son, know thou the God of thy father, and serve him with a perfect heart and with a willing mind: for the Lord searcheth all hearts, and understandeth all the imaginations of the thoughts: if thou seek him, he will be found of thee; but if thou forsake him, he will cast thee off for ever. Ary ianao, ry Solomona zanako, aoka ho fantatrao Andriamanitry ny rainao, ka manompoa Azy amin' ny fo rehetra sy ny fanahy mazoto; fa Jehovah, dia mpandinika ny fo rehetra, ary ny fieritreretana rehetra dia fantany avokoa. Raha mitady Azy ianao, dia hahita Azy; fa raha mahafoy Azy kosa ianao, dia hariany mandrakizay. Ary hianao, ry Salomona, zanako, mahalala an' Andriamanitry ny rainao, ka manompoa azy amin' ny fo mazava sy amin' ny fanahy mazoto, fa Iaveh dia mandinika ny fo rehetra sy maninteraka ny hevitry ny saina rehetra. Raha mitady azy hianao, dia hety ho hitanao izy; fa raha mandao azy kosa hianao, dia hariany mandrakizay. Toi, Salomon mon fils, connais le Dieu de ton père, sers-le d' un coeur sans partage, d' une âme bien disposée, car Yahvé sonde tous les coeurs et pénètre tous les desseins qu' ils forgent. Si tu le recherches, il se fera trouver de toi, si tu le délaisses, il te rejettera pour toujours.
...............
1Tt / 1Tan 28.11 Then David gave to Solomon his son the pattern of the porch, and of the houses thereof, and of the treasuries thereof, and of the upper chambers thereof, and of the inner parlours thereof, and of the place of the mercy seat, Ary Davida nanome an' i Solomona zanany ny sarin' ny lavarangana fidirana sy ny tranony sy ny trano firaketany sy ny efi-trano ambony sy ny efi-trano anatiny ary ny trano misy ny rakotra fanaovam-panavotana, Dia nomen' i Davida an' i Salomona zanany ny mariky ny alo-baravarana, ny trano, ny efitry ny rakitra, ny efitra ambony, ny efitra anatiny miray amin' io, ny efitry ny fanoneram-pahotana, David donna à son fils Salomon le modèle du vestibule, des bâtiments, des magasins, des chambres hautes, des pièces de fond à l' intérieur, de la salle du propitiatoire;
...............
1Tt / 1Tan 28.20 And David said to Solomon his son, Be strong and of good courage, and do it: fear not, nor be dismayed: for the Lord God, even my God, will be with thee; he will not fail thee, nor forsake thee, until thou hast finished all the work for the service of the house of the Lord. Ary hoy koa Davida tamin' i Solomona zanany: Mahereza sy matanjaha ka mahefà; aza matahotra na mivadi-po; fa Jehovah Andriamanitra, dia Andriamanitro, no momba anao; tsy handao na hahafoy anao Izy ambara-pahavitanao ny asa rehetra hanaovana ny tranon' i Jehovah. matanjaha ka mahefà; aza matahotra na mivadi-po; fa Jehovah Andriamanitra, dia Andriamanitro, no momba anao; tsy handao na hahafoy anao Izy ambara-pahavitanao ny asa rehetra hanaovana ny tranon' i Jehovah. Ary hoy Davida tamin' i Salomona zanany: Matanjaha! Mahereza! Miasà. Ary aza matahotra na manam-badi-po, fa Iaveh Andriamanitra, Andriamanitra homba anao; tsy handao anao izy, na hahafoy anao, mandra-pahavitan' ny asa rehetra momba ny fanompoana ao an-tranon' ny Tompo. David dit alors à son fils Salomon : " Sois ferme et courageux, agis sans crainte ni tremblement, car Yahvé Dieu, mon Dieu, est avec toi. Il ne te laissera pas sans force et sans soutien avant que tu n' aies achevé tout le travail à accomplir pour la Maison de Yahvé.
1Tt / 1Tan 29.1 Furthermore David the king said unto all the congregation, Solomon my son, whom alone God hath chosen, is yet young and tender, and the work is great: for the palace is not for man, but for the Lord God. Ary hoy Davida mpanjaka tamin' ny fiangonana rehetra: Solomona zanako, ilay nofidin' Andriamanitra, dia mbola zaza sy tanora fanahy; nefa lehibe ny asa, fa tsy lapa ho an' olona, fa ho an' i Jehovah Andriamanitra. Ary hoy Davida mpanjaka tamin' ny fiangonana rehetra: Salomona zanako, ilay hany nofidin' Andriamanitra, dia mbola tanora sy osa, ary ny asa hatao dia lehibe, fa tsy lapa ho an' olombelona ity, fa ho an' ny Tompo Andriamanitra. Le roi David dit alors à toute l' assemblée : " Mon fils Salomon, celui qu' a choisi Dieu, est jeune et faible alors que l' oeuvre est grande, car ce palais n' est pas destiné à un homme mais à Yahvé Dieu.
...............
1Tt / 1Tan 29.19 And give unto Solomon my son a perfect heart, to keep thy commandments, thy testimonies, and thy statutes, and to do all these things, and to build the palace, for the which I have made provision. ary omeo fo marina Solomona zanako hitandrina ny didinao sy ny teni-vavolombelonao sy ny lalànao ka hanao izany rehetra izany sady hahavita ny lapa izay efa namoriako ny hanaovana azy. teni-vavolombelonao sy ny lalànao ka hanao izany rehetra izany sady hahavita ny lapa izay efa namoriako ny hanaovana azy. Salomona zanako, omeo fo mazava hitandrina ny didinao aman-pitsipikao sy lalànao, mba hanarahany azy rehetra, sy hanaovany ny lapa izay efa namononako zavatra. A mon fils Salomon donne un coeur intègre pour qu' il garde tes commandements, tes témoignages et tes lois, qu' il les mette tous en pratique et bâtisse ce palais que je t' ai préparé. "
...............
1Tt / 1Tan 29.22 And did eat and drink before the Lord on that day with great gladness. And they made Solomon the son of David king the second time, and anointed him unto the Lord to be the chief governor, and Zadok to be priest. Ary nihinana sy nisotro tamin' ny fifaliana be teo anatrehan' i Jehovah ny olona tamin' izany andro izany. Ary nampanjakainy fanindroany Solomona, zanak' i Davida, sady nohosorany ho an' i Jehovah ho mpanapaka, ary Zadoka ho mpisorona. Nihinana sy nisotro teo anatrehan' ny Tompo tamin-kafaliana lehibe izy ireo, tamin' izay andro izay. Salomona zanak' i Davida nantsoiny ampahibemaso fanindroany ho mpanjaka sy nohosorany ho mpanapaka teo anatrehan' ny Tompo, ary Sadaoka koa nohosorany ho mpisorona. Ils mangèrent et burent en ce jour devant Yahvé, dans une grande liesse. Puis, ayant fait Salomon, fils de David, roi pour la seconde fois, ils l' oignirent au nom de Yahvé comme chef, et oignirent Sadoq comme prêtre.
1Tt / 1Tan 29.23 Then Solomon sat on the throne of the Lord as king instead of David his father, and prospered; and all Israel obeyed him. Ary Solomona dia nipetraka tamin' ny seza fiandrianan' i Jehovah ho mpanjaka handimby an' i Davida rainy, sady nambinina izy, ka nanaiky azy ny Isiraely rehetra. Nipetraka teo amin' ny seza fiandrianan' ny Tompo Salomona, ho mpanjaka dimbin' i Davida rainy, sady nambinina izy ary nankatoavin' Israely rehetra. Salomon s' assit sur le trône de Yahvé pour régner à la place de David son père. Il prospéra et tout Israël lui obéit.
1Tt / 1Tan 29.24 And all the princes, and the mighty men, and all the sons likewise of king David, submitted themselves unto Solomon the king. Ary ny mpifehy rehetra sy ny lehilahy mahery ary ny zanak' i Davida rehetra koa dia samy nanaiky an' i Solomona mpanjaka. Nanoa an' i Salomona mpanjaka avokoa ny mpifehy sy ny lehilahy mahery rehetra, hatramin' ireo zanak' i Davida mpanjaka rehetra. Tous les officiers, tous les preux et même tous les fils du roi David se soumirent au roi Salomon.
1Tt / 1Tan 29.25 And the Lord magnified Solomon exceedingly in the sight of all Israel, and bestowed upon him such royal majesty as had not been on any king before him in Israel. Ary Jehovah nanandratra an' i Solomona indrindra teo imason' ny Isiraely rehetra sady nanome azy voninahitry ny fiandrianana mihoatra noho ny mpanjaka rehetra talohany teo amin' ny Isiraely. Ny fiandrianan' i Salomona nasandratry ny Tompo ho ambony indrindra teo imason' Israely rehetra, ny fanjakany nomeny voninahitra mihoatra noho ny an' ny mpanjaka talohany teo amin' Israely rehetra. Sous les yeux de tout Israël, Yahvé porta à son faîte la grandeur de Salomon et lui donna un règne d' une splendeur que n' avait jamais connue aucun de ceux qui avaient régné avant lui sur Israël.
...............
1Tt / 1Tan 29.28 And he died in a good old age, full of days, riches, and honour: and Solomon his son reigned in his stead. Ary maty izy rehefa tratrantitra tsara sady lava andro ary be harena sy voninahitra; ary Solomona zanany no nanjaka nandimby azy. Efa tratra antitra tsara sady voky andro sy harena amam-boninahitra izy vao maty, ary Salomona zanany no nanjaka nandimby azy. Il mourut dans une heureuse vieillesse, rassasié de jours, de richesses et d' honneur. Puis Salomon son fils régna à sa place.

  2nd Book of Chronicles 2 Tantara Tantara II 2ème Livre des Chroniques
2Tt / 2Tan 1.1 And Solomon the son of David was strengthened in his kingdom, and the Lord his God was with him, and magnified him exceedingly. Ary Solomona, zanak' i Davida, dia nitombo hery tamin' ny fanjakany, ary Jehovah Andriamaniny nomba azy ka nanandratra azy indrindra. Niorina mafy tamin' ny fanjakana Salomona zanak' i Davida; nomba azy Iaveh Andriamaniny, ka nanandratra azy ho amin' ny ambaratonga ambony indrindra. Salomon, fils de David, s' affermit sur son trône. Yahvé son Dieu était avec lui et porta au faîte sa grandeur.
2Tt / 2Tan 1.2 Then Solomon spake unto all Israel, to the captains of thousands and of hundreds, and to the judges, and to every governor in all Israel, the chief of the fathers. Ary Solomona nandidy Isiraely rehetra, dia mpifehy arivo sy mpifehy zato sy mpitsara ary loham-pirenena rehetra tamin' ny Isiraely, dia lohan' ny fianakaviana, Ary nisy didy nomen' i Salomona ho an' Israely rehetra, dia ny tompon' arivo, ny tompon-jato, ny mpitsara, ny filohany rehetra teo amin' Israely ary ny loham-pianakaviana. Salomon parla alors à tout Israël, aux officiers de milliers et de centaines, aux juges et à tous les princes de tout Israël, chefs de famille.
2Tt / 2Tan 1.3 So Solomon, and all the congregation with him, went to the high place that was at Gibeon; for there was the tabernacle of the congregation of God, which Moses the servant of the Lord had made in the wilderness. ka dia niara-niakatra ho any amin' ny fitoerana avo tao Gibeona Solomona sy fiangonana rehetra; fa tao trano-lay fihaonana izay an' Andriamanitra, ilay nataon' i Mosesy, mpanompon' i Jehovah, tany an-efitra. Ka niara-niakatra tamin' ny fiangonana rehetra Salomona ho any amin' ny fitoerana avo any Gabaona. Fa tao ny trano lay fihaonan' Andriamanitra nataon' i Moizy, mpanompon' ny Tompo, tany an' efitra; Puis, avec toute l' assemblée, Salomon se rendit au haut lieu de Gabaôn où se trouvait en effet la Tente du Rendez-vous de Dieu, faite dans le désert par Moïse, serviteur de Yahvé;
...............
2Tt / 2Tan 1.5 Moreover the brasen altar, that Bezaleel the son of Uri, the son of Hur, had made, he put before the tabernacle of the Lord: and Solomon and the congregation sought unto it. Ary alitara varahina izay nataon' i Bezalila, zanak' i Ory zanak' i Hora, dia teo anoloan' ny tabernakelin' i Jehovah; ary Solomona sy fiangonana nitady Azy tao. Ilay otely varahina nataon' i Beseleela, zanak' i Orì, zanak' i Hora, dia tany koa, teo anoloan' ny tabernaklan' ny Tompo. Nitady an' ny Tompo tany Salomona sy ny fiangonana. L' autel de bronze qu' avait fait Beçaléel, fils de Uri, fils de Hur, était là devant la Demeure de Yahvé où Salomon et l' assemblée venaient le consulter.
2Tt / 2Tan 1.6 And Solomon went up thither to the brasen altar before the Lord, which was at the tabernacle of the congregation, and offered a thousand burnt offerings upon it. Ary Solomona nanatitra fanatitra teo amin' ny alitara varahina teo anatrehan' i Jehovah, izay momba ny trano-lay fihaonana; fanatitra dorana arivo no nateriny teo. Dia tao ihany, teo ambonin' ilay otely varahina, teo anoloan' ny Tompo, akaikin' ny trano lay fihaonana, no nanoloran' i Salomona sorona dorana arivo. C' est là que Salomon, en présence de Dieu, monta à l' autel de bronze qui était attenant à la Tente du Rendez-vous et il y offrit mille holocaustes.
2Tt / 2Tan 1.7 In that night did God appear unto Solomon, and said unto him, Ask what I shall give thee. Tamin' ny alin' iny no nisehoan' Andriamanitra tamin' i Solomona, ka hoy Izy taminy: Angataho izay tianao homeko anao. Nony alina, niseho tamin' i Salomona Andriamanitra, ka nanao taminy hoe: Angataho izay tianao homeko anao. La nuit même, Dieu se montra à Salomon et lui dit : " Demande ce que je dois te donner. "
2Tt / 2Tan 1.8 And Solomon said unto God, Thou hast shewed great mercy unto David my father, and hast made me to reign in his stead. Dia hoy Solomona tamin' Andriamanitra: Hianao efa naneho fahasoavana lehibe tamin' i Davida raiko ary nampanjaka ahy handimby azy. Dia hoy ny navalin' i Salomona an' Andriamanitra: Hatsaram-po lehibe no nasehonao tamin' i Davida raiko, ary izaho no nampanjakainao handimby azy. Salomon répondit à Dieu : " Tu as témoigné une grande bienveillance à David mon père et tu m' as établi roi à sa place.
...............
2Tt / 2Tan 1.11 And God said to Solomon, Because this was in thine heart, and thou hast not asked riches, wealth, or honour, nor the life of thine enemies, neither yet hast asked long life; but hast asked wisdom and knowledge for thyself, that thou mayest judge my people, over whom I have made thee king: Dia hoy Andriamanitra tamin' i Solomona: Satria tao am-ponao izany ka tsy nangataka vola aman-karena ianao, na voninahitra, na ain' ny fahavalonao, ary tsy nangataka ho ela velona aza, fa nangataka fahendrena sy fahalalana hitsaranao ny oloko izay nampanjakako anao, Ary hoy Andriamanitra tamin' i Salomona: Satria izany no ao am-ponao, fa tsy vola aman-karena no nangatahinao, na voninahitra, na ny ain' ny fahavalonao, ary tsy nangatahinao ny ho lava fiainana aza, fa ny fahendrena amam-pahazavan-tsaina no nangatahinao ho anao, hitsaranao ny vahoakako izay nananganako anao ho mpanjaka; Dieu dit à Salomon : " Puisque tel est ton désir, puisque tu n' as demandé ni richesse, ni trésors, ni gloire, ni la vie de tes ennemis, puisque tu n' as pas même demandé de longs jours, mais sagesse et savoir pour gouverner mon peuple dont je t' ai établi roi,
...............
2Tt / 2Tan 1.13 Then Solomon came from his journey to the high place that was at Gibeon to Jerusalem, from before the tabernacle of the congregation, and reigned over Israel. Ary tonga tany Jerosalema Solomona avy teo amin' ny fitoerana avo tao Gibeona, dia teo anoloan' ny trano-lay fihaonana; ary nanjaka tamin' ny Isiraely izy. Avy tao amin' ny fitoerana avo tao Gabaona sy tao amin' ny trano lay fihaonana Salomona, dia nody tany Jerosalema, ary nanjaka tamin' Israely. Salomon quitta le haut lieu de Gabaôn pour Jérusalem, loin de la Tente du Rendez-vous; il régna sur Israël.
2Tt / 2Tan 1.14 And Solomon gathered chariots and horsemen: and he had a thousand and four hundred chariots, and twelve thousand horsemen, which he placed in the chariot cities, and with the king at Jerusalem. Ary Solomona nanangona kalesy sy mpitaingin-tsoavaly ka nanana kalesy efa-jato amby arivo sy mpitaingin-tsoavaly roa arivo sy iray alina, izay nataony tany amin' ireny tanàna fitoeran' ny kalesy ary tao amin' ny mpanjaka tany Jerosalema. kalesy efa-jato amby arivo sy mpitaingin-tsoavaly roa arivo sy iray alina, izay nataony tany amin' ireny tanàna fitoeran' ny kalesy ary tao amin' ny mpanjaka tany Jerosalema. Nanangona kalesy amam-pitaingin-tsoavaly Salomona, ka nanan-kalesy efa-jato sy arivo, sy mpitaingin-tsoavaly roa arivo sy iray alina, izay napetrany tamin' ireo tanàna fitoeran-kalesy, sy tao Jerosalema akaikin' ny mpanjaka. Il rassembla des chars et des chevaux; il eut mille quatre cents chars et mille deux cents chevaux, et il les cantonna dans les villes des chars et près du roi à Jérusalem.
...............
2Tt / 2Tan 1.16 And Solomon had horses brought out of Egypt, and linen yarn: the king' s merchants received the linen yarn at a price. Avy tany Egypta no nahazoan' i Solomona soavaly; ary ny iray toko tamin' ny mpandranton' ny mpanjaka dia naka andiany iray araka izay vidiny voatendry. Avy any Ejipta no nihavian' ny soavalin' i Salomona, antokony iray tamin' ny mpandranton' ny mpanjaka no nandeha naka azy amin' andiany, araka ny vidiny efa nifanekena: Les chevaux de Salomon étaient importés de Muçur et de Cilicie; les courtiers du roi en prenaient livraison en Cilicie à prix d' argent.
2Tt / 2Tan 1.17 And they fetched up, and brought forth out of Egypt a chariot for six hundred shekels of silver, and an horse for an hundred and fifty: and so brought they out horses for all the kings of the Hittites, and for the kings of Syria, by their means. Ary ny vidin' ny kalesy iray nentiny niakatra avy tany Egypta dia sekely volafotsy enin-jato, ary ny soavaly dia dimam-polo amby zato avy; ary toy izany koa no nitondrany ho an' ny mpanjakan' ny Hetita sy ny mpanjakan' ny Syriana. Ary Solomona nilaza fa hanao trano ho an' ny anaran' i Jehovah sy lapa ho an' ny tenany. volafotsy enin-jato sikla no fahazoana mampakatra sy mamoaka kalesy iray avy tany Ejipta, ary dimampolo amby zato sikla no fahazoana soavaly iray. Fa torak' izany ihany koa no nitondran' izy ireo ho an' ny mpanjakan' ny Heteana rehetra sy ny mpanjakan' i Siria. Ils s' en allaient aussi importer d'Égypte des chars à six cents sicles l' unité; un cheval en valait cent cinquante; il en était de même pour tous les rois des Hittites et les rois d' Aram qui les importaient par leur entremise.
2Tt / 2Tan 1.18 Nikasa hanao trano ho an' ny anaran' ny Tompo sy lapa ho an' ny tenany Salomona. Salomon ordonna de bâtir une maison au nom de Yahvé et une autre pour y régner lui-même.
2Tt / 2Tan 2.1 And Solomon determined to build an house for the name of the Lord, and an house for his kingdom. Dia nanisa olona fito alina ho mpitondra entana Solomona ary valo alina ho mpikapa hazo eny an-tendrombohitra ary enin-jato amby telo arivo ho mpifehy azy. Nanisa olona fito alina Salomona hitondra ny entana, valo alina hipai-bato eny an-tendrombohitra, ary enin-jato amby telo arivo hitandrina an' ireo. Il enrôla 70000 hommes pour le transport, 80000 pour extraire les pierres de la montagne et 3600 contremaîtres.
2Tt / 2Tan 2.2 And Solomon told out threescore and ten thousand men to bear burdens, and fourscore thousand to hew in the mountain, and three thousand and six hundred to oversee them. Ary Solomona naniraka hankany amin' i Hirama, mpanjakan' i Tyro, hanao hoe: Tahaka ny nataonao tamin' i Davida raiko, raha nampanatitra hazo sedera ho azy hanaovany trano hitoerany ianao, Naniraka tany amin' i Hirama mpanjakan' i Tira Salomona, hilaza hoe: Ataovy amiko ny nataonao tamin' i Davida raiko, izay nampanateranao sedera hanaovany trano hipetrahany. Puis Salomon envoya ce message à Huram, roi de Tyr : " Agis comme tu l' as fait envers mon père David en lui envoyant des cèdres pour se bâtir une maison où il résiderait.
...............
2Tt / 2Tan 2.10 And, behold, I will give to thy servants, the hewers that cut timber, twenty thousand measures of beaten wheat, and twenty thousand measures of barley, and twenty thousand baths of wine, and twenty thousand baths of oil. Ary hoy Hirama, mpanjakan' i Tyro, tamin' ny taratasy izay nampanateriny ho any amin' i Solomona: Noho ny fitiavan' i Jehovah ny olony no nanendreny anao ho mpanjakany. Dia izao no navalin' i Hirama mpanjakan' i Tira tao amin' ny taratasy nampitondrainy an' i Salomona: Noho ny fitiavan' ny Tompo ny vahoakany no nananganany anao ho mpanjakany. Huram, roi de Tyr, répondit par une lettre qu' il envoya à Salomon : " C' est parce qu' il aime son peuple que Yahvé t' en a fait le roi. "
...............
2Tt / 2Tan 2.16 And we will cut wood out of Lebanon, as much as thou shalt need: and we will bring it to thee in floats by sea to Joppa; and thou shalt carry it up to Jerusalem. Ary Solomona nanisa ny lehilahy hafa firenena rehetra izay nonina tamin' ny tanin' ny Isiraely araka ny nanisan' i Davida rainy Lzy, ary ny isany dia enin-jato amby telo arivo amby dimy alina sy iray hetsy. Ary nisain' i Salomona araka ny nanisan' i Davida rainy azy, ny lehilahy hafa firenena rehetra teo amin' ny tanin' Israely: dia nisy enin-jato sy telo arivo amby dimy alina sy iray hetsy ny isany. Salomon fit le compte de tous les étrangers en résidence en terre d' Israël, d' après le recensement qu' en avait fait David son père, et on en trouva 153 600.
2Tt / 2Tan 3.1 Then Solomon began to build the house of the Lord at Jerusalem in mount Moriah, where the Lord appeared unto David his father, in the place that David had prepared in the threshingfloor of Ornan the Jebusite. Ary Solomona nanomboka nanao ny tranon' i Jehovah tany Jerosalema, tao an-tendrombohitra Moria, ilay nisehoan' i Jehovah tamin' i Davida rainy, dia ilay namboarina teo amin' ny fitoerana nofidin' i Davida teo amin' ny famoloan' i Araona Jebosita. Dia natombok' i Salomona ny fanaovana ny tranon' ny Tompo tao Jerosalema, amin' ny tendrombohitra Moria, izay efa natoro an' i Davida rainy, dia amin' ny toerana efa voaoman' i Davida teo amin' ny famoloan' i Ornàna, Jeboseana. Salomon commença alors la construction de la maison de Yahvé. C'était à Jérusalem, sur le mont Moriyya, là où son père David avait eu une vision. C'était le lieu préparé par David, l' aire d' Ornân le Jébuséen.
...............
2Tt / 2Tan 3.3 Now these are the things wherein Solomon was instructed for the building of the house of God. The length by cubits after the first measure was threescore cubits, and the breadth twenty cubits. Ary toy izao no nanorenan' i Solomona ny tranon' Andriamanitra: Ny lavany, raha araka ny hakiho taloha, dia enim-polo hakiho, ary ny sakany roa-polo hakiho. Toy izao no fototra nanorenan' i Salomona ny tranon' Andriamanitra: Enimpolo hakiho, araka ny hakiho fandrefesana taloha ny lavany; ary roapolo hakiho ny sakany. Voici que l'édifice de la maison de Dieu, fondée par Salomon, eut une longueur de soixante coudées - coudée d' ancienne mesure - et une largeur de vingt.
2Tt / 2Tan 3.4 And the porch that was in the front of the house, the length of it was according to the breadth of the house, twenty cubits, and the height was an hundred and twenty: and he overlaid it within with pure gold. Ary ny amin' ny lavarangana fidirana izay teo anoloany, ny lavany dia roa-polo hakiho, dia araka ny sakan' ny trano ihany, ary ny hahavony dia roa-polo amby zato hakiho; ary nopetahany takela-bolamena tsara ny ao anatiny. Ny lavarangana fidirana izay eo anoloan' ny halavan' ny trano dia roapolo hakiho ny lavany, araka ny sakan' ny trano, ary roapolo amby zato hakiho ny hahavony; nopetahan' i Salomona volamena madio ny atiny. Le vestibule qui se trouvait par devant avait une longueur de vingt coudées couvrant la largeur de la maison et une hauteur de cent vingt coudées. Salomon en revêtit d' or pur l' intérieur.
2Tt / 2Tan 4.1 Moreover he made an altar of brass, twenty cubits the length thereof, and twenty cubits the breadth thereof, and ten cubits the height thereof. Ary nanao alitara varahina izy: roa-polo hakiho ny lavany, roa-polo hakiho koa ny sakany, ary folo hakiho ny hahavony. Nanao otely varahina anidina Salomona, roapolo hakiho ny halavany, roapolo hakiho ny sakany, ary folo hakiho ny hahavony. Il fit un autel de bronze, long de vingt coudées, large de vingt et haut de dix.
...............
2Tt / 2Tan 4.11 And Huram made the pots, and the shovels, and the basons. And Huram finished the work that he was to make for king Solomon for the house of God; Ary Hirama nanao ny vilany fandraofan-davenona sy ny sotron' afo ary ny lovia famafazana. Dia vitan' i Hirama ny asa izay nataony ho an' i Solomona mpanjaka ho amin' ny tranon' Andriamanitra: Ary Hirama nanao ny vilany, ny sotron-davenona sy ny kopy. Dia vitan' i Hirama ny asa nataony ho an' i Salomona mpanjaka tao amin' ny tranon' Andriamanitra: Huram fit les vases à cendres, les pelles, les bols à aspersion. Il acheva tout l' ouvrage dont l' avait chargé le roi Salomon pour le Temple de Dieu :
...............
2Tt / 2Tan 4.16 The pots also, and the shovels, and the fleshhooks, and all their instruments, did Huram his father make to king Solomon for the house of the Lord of bright brass. Ary ny vilany fandraofan-davenona sy ny sotron' afo sy ny fitrebika ary ny fanaka rehetra momba azy dia nataon' i Hiram-aby ho an' i Solomona mpanjaka ho amin' ny tranon' i Jehovah tamin' ny varahina manganohano. ny vilany, ny sotron-davenona, ny fitrebika. Nanao ireo fanaka rehetra ireo ingahy Hirama ho an' i Salomona mpanjaka, ho an' ny tranon' ny Tompo: varahina manganohano ireo zavatra ireo. les vases à cendres, les pelles, les fourchettes, et tous leurs accessoires que fit en bronze poli Huram-Abi pour le roi Salomon, pour le Temple de Yahvé.
...............
2Tt / 2Tan 4.18 Thus Solomon made all these vessels in great abundance: for the weight of the brass could not be found out. Toy izany no nanaovan' i Solomona ireo fanaka rehetra rehetra ireo; fa tsy nozahana Izay lanjan' ny varahina. Be dia be ireo fanaka rehetra nataon' i Salomona ireo, ka tsy notsapaina ho fantatra marina izay lanjan' ny varahina. Salomon fit tous ces objets en grand nombre, car on ne calculait pas le poids du bronze.
2Tt / 2Tan 4.19 And Solomon made all the vessels that were for the house of God, the golden altar also, and the tables whereon the shewbread was set; Ary Solomona nanao ny fanaka rehetra izay tao amin' ny tranon' Andriamanitra: ny alitara volamena sy ny latabatra fitoeran' ny mofo aseho, Ary nataon' i Salomona ny fanaka rehetra ho an' ny tranon' Andriamanitra, dia ny otely volamena, ny latabatra fametrahana ny mofo alahatra. Salomon fit tous les objets destinés au Temple de Dieu : l' autel d' or et les tables sur lesquelles étaient les pains d' oblation;
2Tt / 2Tan 5.1 Thus all the work that Solomon made for the house of the Lord was finished: and Solomon brought in all the things that David his father had dedicated; and the silver, and the gold, and all the instruments, put he among the treasures of the house of God. Toy izany no nahavitana ny asa rehetra nataon' i Solomona ho amin' ny tranon' i Jehovah; ary nampidirin' i Solomona ny zavatra rehetra izay efa nohamasinin' i Davida rainy dia ny volafotsy sy ny volamena; ary ny fanaka rehetra dia nataony tao amin' ny rakitry ny tranon' Andriamanitra. Toy izany no nahavitan' ny voa-javatra rehetra nataon' i Salomona amin' ny tranon' ny Tompo. Dia nalain' i Salomona ny zavatra rehetra natokan' i Davida rainy, sy ny volafotsy amam-bolamena mbamin' ny fanaka rehetra ka nataony tao amin' ny rakitry ny tranon' ny Tompo. Alors fut achevé tout le travail que fit Salomon pour le Temple de Yahvé; et Salomon apporta ce que son père David avait consacré, l' argent, l' or et tous les vases, qu' il mit dans le trésor du Temple de Dieu.
2Tt / 2Tan 5.2 Then Solomon assembled the elders of Israel, and all the heads of the tribes, the chief of the fathers of the children of Israel, unto Jerusalem, to bring up the ark of the covenant of the Lord out of the city of David, which is Zion. Ary tamin' izany dia novorin' i Solomona ny loholon' ny Isiraely sy ny lehiben' ny firenena rehetra, dia ny lohan' ny fianakavian' ny Zanak' isiraely ho any Jerosalema hampakatra ny fiaran' ny faneken' i Jehovah avy any Ziona, Tanànan' i Davida. sy ny lehiben' ny firenena rehetra, dia ny lohan' ny fianakavian' ny Zanak' isiraely ho any Jerosalema hampakatra ny fiaran' ny faneken' i Jehovah avy any Ziona, Tanànan' i Davida. Tamin' izay dia novorin' i Salomona tany Jerosalema ny loholon' Israely sy ny lohan' ny isam-poko rehetra, ary ny loham-pianakavian' ny zanak' Israely, hamindra ny fiaran' ny faneken' ny Tompo avy amin' ny tanànan' i Davida, izany hoe any Siona. Alors Salomon convoqua à Jérusalem les anciens d' Israël, tous les chefs des tribus et les princes des familles israélites, pour faire monter de la Cité de David, qui est Sion, l' arche de l' alliance de Yahvé.
...............
2Tt / 2Tan 5.6 Also king Solomon, and all the congregation of Israel that were assembled unto him before the ark, sacrificed sheep and oxen, which could not be told nor numbered for multitude. Ary Solomona mpanjaka sy ny fiangonana, dia ny Isiraely rehetra, izay nivory teo aminy teo anoloan' ny fiara, dia samy namono zavatra hatao fanatitra, dia ondry aman' osy sy omby izay tsy tambo isaina sady tsy hita isa noho ny hamaroany. Salomona mpanjaka sy ny fiangonan' Israely rehetra izay nantsoiny ho eo aminy, dia samy teo anoloan' ny fiara avokoa. Namono ondry sy omby natao sorona izy ireo ary tsy azo isaina na tombanana fa maro loatra. Puis le roi Salomon et toute la communauté d' Israël, réunie près de lui devant l' arche, sacrifièrent moutons et boeufs en quantité innombrable et incalculable.
2Tt / 2Tan 6.1 Then said Solomon, The Lord hath said that he would dwell in the thick darkness. Dia hoy Solomona: Jehovah efa nilaza fa hitoetra ao amin' ny aizim-pito Izy. Tamin' izay, dia hoy Salomona: Tian' ny Tompo ny mitoetra eo amin' ny aizina. Alors Salomon dit : " Yahvé a décidé d' habiter la nuée obscure.
...............
2Tt / 2Tan 6.12 And he stood before the altar of the Lord in the presence of all the congregation of Israel, and spread forth his hands: Ary Solomona nitsangana teo anoloan' ny alitaran' i Jehovah teo anatrehan' ny fiangonana, dia ny Isiraely rehetra, ka namelatra ny tànany anatrehan' ny fiangonana, dia ny Isiraely rehetra, ka namelatra ny tànany Dia nankeo anoloan' ny otelin' ny Tompo Salomona nanatrika ny fiangonan' Israely rehetra, sady namelatra ny tànany. Puis il se tint devant l' autel de Yahvé, en présence de toute l' assemblée d' Israël et il étendit les mains.
2Tt / 2Tan 6.13 For Solomon had made a brasen scaffold of five cubits long, and five cubits broad, and three cubits high, and had set it in the midst of the court: and upon it he stood, and kneeled down upon his knees before all the congregation of Israel, and spread forth his hands toward heaven. fa efa nanao fitaingenana varahina izy, ary napetrany teo afovoan' ny kianja io (dimy hakiho ny lavany, ary dimy hakiho ny sakany, ary telo hakiho ny hahavony); dia nitsangana teo amin' io izy ka nandohalika teo anatrehan' ny fiangonana, dia ny Isiraely rehetra, ary namelatra ny tànany manandrify ny lanitra afovoan' ny kianja io (dimy hakiho ny lavany, ary dimy hakiho ny sakany, ary telo hakiho ny hahavony); dia nitsangana teo amin' io izy ka nandohalika teo anatrehan' ny fiangonana, dia ny Isiraely rehetra, ary namelatra ny tànany manandrify ny lanitra Fa nanao lampihazo varahina Salomona, dia natsangany teo afovoan' ny kianja: dimy hakiho ny lavany, dimy hakiho ny sakany, ary telo hakiho ny hahavony. Niakatra teo izy, dia nandohalika nanatrika ny fiangonan' Israely rehetra, sy nanandratra ny tànany hanandrandra ny lanitra, Or Salomon avait fait un socle de bronze qu' il avait mis au milieu de la cour; il avait cinq coudées de long, cinq de large et trois de haut. Salomon y monta, s' y tint et s' y agenouilla en présence de toute l' assemblée d' Israël. Il étendit les mains vers le ciel
2Tt / 2Tan 7.1 Now when Solomon had made an end of praying, the fire came down from heaven, and consumed the burnt offering and the sacrifices; and the glory of the Lord filled the house. Ary rehefa vita izany vavak' i Solomona izany, dia nisy afo latsaka avy tany an-danitra ka nandevona ny fanatitra dorana sy ny fanatitra hafa alatsa-drà, ka feno ny voninahitr' i Jehovah ny trano. latsaka avy tany an-danitra ka nandevona ny fanatitra dorana sy ny fanatitra hafa alatsa-drà, ka feno ny voninahitr' i Jehovah ny trano. Nony tapitra ny vavak' i Salomona, dia nodoran' ny afo avy any an-danitra ny sorona dorana mbamin' ny sorona ary nameno ny trano ny voninahitry ny Tompo. Quand Salomon eut fini de prier, le feu descendit du ciel, consuma l' holocauste et les sacrifices, et la gloire de Yahvé remplit le Temple.
...............
2Tt / 2Tan 7.5 And king Solomon offered a sacrifice of twenty and two thousand oxen, and an hundred and twenty thousand sheep: so the king and all the people dedicated the house of God. Ary Solomona mpanjaka namono zavatra hatao fanatitra, dia omby roa arivo amby roa alina sy ondry aman' osy roa alina amby iray hetsy. Toy izany no nitokanan' ny mpanjaka sy ny vahoaka rehetra ny tranon' Andriamanitra. Omby roa arivo amby roa alina, sy ondry roa alina sy iray hetsy, no novonoin' i Salomona mpanjaka natao sorona. Toy izany no nanaovan' ny mpanjaka sy ny vahoaka rehetra ny fitokanana ny tranon' Andriamanitra. Le roi Salomon immola en sacrifice 22000 boeufs et 120.000 moutons, et le roi et tout le peuple dédièrent le Temple de Dieu.
...............
2Tt / 2Tan 7.7 Moreover Solomon hallowed the middle of the court that was before the house of the Lord: for there he offered burnt offerings, and the fat of the peace offerings, because the brasen altar which Solomon had made was not able to receive the burnt offerings, and the meat offerings, and the fat. Ary Solomona nanamasina ny afovoan' ny kianja izay teo anoloan' ny tranon' i Jehovah; fa tao no nanaterany ny fanatitra dorana sy ny saboran' ny fanati-pihavavana; fa ny alitara varahina izay nataon' i Solomona dia tsy omby ny fanatitra dorana sy ny fanatitra hohanina ary ny sabora. Nohamasinin' i Salomona ny afovoan' ny kianja, eo anoloan' ny tranon' ny Tompo, fa teo no nanolorany ny sorona dorana mbamin' ny saboran' ny sorom-pihavanana, satria tsy omby ny sorona dorana sy ny fanatitra ary ny sabora, ny otely varahina nataony. Salomon consacra le milieu de la cour qui était devant le Temple de Yahvé, car c' est là qu' il offrit les holocaustes et les graisses des sacrifices de communion. L' autel de bronze qu' avait fait Salomon ne pouvait en effet contenir l' holocauste, l' oblation et les graisses.
2Tt / 2Tan 7.8 Also at the same time Solomon kept the feast seven days, and all Israel with him, a very great congregation, from the entering in of Hamath unto the river of Egypt. Ary tamin' izany andro izany Solomona ny Isiraely rehetra izay teo aminy, dia nangonana lehibe hatrany akaikin' i Hamata ka hatramin' ny lohasahan-driak' i Egypta, dia nitandrina ny andro firavoravoana hafitoana. Hafitoana no nankalazan' i Salomona ny fety tamin' izany, dia izy mbamin' Israely rehetra, vahoaka zavon-tany hatrany amin' ny hadilàlan' i Emata ka hatrany amin' ny ranon-driakan' i Ejipta. En ce temps-là, Salomon célébra la fête pendant sept jours et tous les Israélites avec lui, un très grand rassemblement depuis l' Entrée de Hamat jusqu' au Torrent d'Égypte.
...............
2Tt / 2Tan 7.10 And on the three and twentieth day of the seventh month he sent the people away into their tents, glad and merry in heart for the goodness that the Lord had shewed unto David, and to Solomon, and to Israel his people. Ary nony tamin' ny andro fahatelo amby roa-polo tamin' ny volana fahafito dia nampodiny ho Eny an-dainy avy ny olona, ary faly sy ravoravo izy noho ny soa nataon' i Jehovah tamin' i Davida sy Solomona ary ny Isiraely olony. Ary tamin' ny andro fahatelo amby roapolon' ny volana fahafito, dia nampodin' i Salomona ho any an-dainy avy ny vahoaka; samy faly sy ravoravo avokoa, noho ny soa nataon' ny Tompo tamin' i Davida, tamin' i Salomona ary tamin' Israely vahoakany. Le vingt-troisième jour du septième mois, Salomon renvoya le peuple chacun chez soi, joyeux et le coeur content du bien que Yahvé avait fait à David, à Salomon et à son peuple Israël.
2Tt / 2Tan 7.11 Thus Solomon finished the house of the Lord, and the king' s house: and all that came into Solomon' s heart to make in the house of the Lord, and in his own house, he prosperously effected. Toy izany no nahavitan' i Solomona ny tranon' i Jehovah sy ny lapan' andriana, ary samy nataon' i Solomona lavorary avokoa zay rehetra efa voaheviny hatao tao an-tranon' i Jehovah sy tao an-dapany. Vitan' i Salomona ny tranon' ny Tompo sy ny tranon' ny mpanjaka, sady efany soa aman-tsara izay rehetra noheverin' ny sainy hatao tao amin' ny tranon' ny Tompo sy ny tranon' ny mpanjaka. Salomon acheva le Temple de Yahvé et le palais royal et il mena à bien tout ce qu' il désirait faire dans la maison de Yahvé et la sienne.
2Tt / 2Tan 7.12 And the Lord appeared to Solomon by night, and said unto him, I have heard thy prayer, and have chosen this place to myself for an house of sacrifice. Ary Jehovah niseho tamin' i Solomona nony alina ka nanao taminy hoe: Efa reko ny vavakao, ary efa nofidiko ho Ahy ity fitoerana ity ho trano fanateram-panatitra. Ary niseho taminy Iaveh nony alina, ka nanao taminy hoe: Efa nohenoiko ny vavakao, ary efa nofidiko ho trano fanateran-tsorona ity fitoerana ity. Yahvé apparut alors de nuit à Salomon et lui dit : " J' ai entendu ta prière et je me suis choisi ce lieu pour qu' il soit la maison des sacrifices.
2Tt / 2Tan 8.1 And it came to pass at the end of twenty years, wherein Solomon had built the house of the Lord, and his own house, Ary nony afaka ny roa-polo taona naonaovan' i Solomona ny tranon' i Jehovah sy ny lapan' ny tenany, Nony afaka ny roapolo taona, ka efa vitan' i Salomona ny tranon' ny Tompo sy ny tranony, Au bout des vingt années pendant lesquelles Salomon construisit le Temple de Yahvé et son propre palais,
...............
2Tt / 2Tan 8.3 And Solomon went to Hamathzobah, and prevailed against it. Ary Solomona nankany Hamata-zoba ka naharesy azy. Notafihin' i Salomona, Etama-Sobà, ka azony. Puis il alla à Hamat de Çoba, dont il se rendit maître;
...............
2Tt / 2Tan 8.6 And Baalath, and all the store cities that Solomon had, and all the chariot cities, and the cities of the horsemen, and all that Solomon desired to build in Jerusalem, and in Lebanon, and throughout all the land of his dominion. ary Baleta sy ny tanàna fitehirizana rehetra izay an' i Solomona sy ny tanàna rehetra fitoeran-kalesy sy ny tanàna fitoeran' ny mpitaingin-tsoavaly ary izay rehetra tian' i Solomona haorina tany Jerosalema sy tany Libanona ary tany amin' ny tany nanjakany rehetra. sy ny tanàna rehetra fitoeran-kalesy sy ny tanàna fitoeran' ny mpitaingin-tsoavaly ary izay rehetra tian' i Solomona haorina tany Jerosalema sy tany Libanona ary tany amin' ny tany nanjakany rehetra. Baalata mbamin' ny tanàna fitehirizana rehetra izay an' i Salomona, ny tanàna rehetra ho an' ny kalesy, ny tanàna ho an' ny mpitaingin-tsoavaly, mbamin' izay rehetra tian' i Salomona naorina tany Jerosalema sy tany Libàna ary tany amin' ny tany rehetra nanapahany. ainsi que Baalat, toutes les villes-entrepôts qu' avait Salomon, toutes les villes de chars et les villes de chevaux, et ce qu' il plut à Salomon de construire à Jérusalem, au Liban et dans tous les pays qui lui étaient soumis.
...............
2Tt / 2Tan 8.8 But of their children, who were left after them in the land, whom the children of Israel consumed not, them did Solomon make to pay tribute until this day. dia ny taranany izay sisa nandimby azy teo amin' ny taniny, fa tsy naringan' ny Isiraely, no nampanaovin' i Solomona fanompoana mandraka androany. dia ny taranak' ireo, izay nandimby azy nipetraka tamin' ny tany, ka tsy naringan' ny zanak' Israely, no nalain' i Salomona ho mpanao fanompoana, mandrak' androany. et dont les descendants étaient restés après eux dans le pays sans être exterminés par les Israélites, Salomon les leva comme hommes de corvée; ils le sont encore.
2Tt / 2Tan 8.9 But of the children of Israel did Solomon make no servants for his work; but they were men of war, and chief of his captains, and captains of his chariots and horsemen. Fa ny Zanak' isiraely dia tsy mba nampanaovin' i Solomona izany, fa ireo kosa no miaramila sy komandin' ny mpanafika malaza ary komandin' ny kalesiny sy ny mpitaingin-tsoavaliny Fa tsy mba nisy nandevozin' i Salomona nampanaovina ny raharahany ny zanak' Israely, na dia iray aza; fa izy ireo kosa no miaramilany sy mpifehy ny manam-boninahiny ary komandin' ny kalesy amam-pitaingin-tsoavaliny. Mais Salomon ne fit point des Israélites des esclaves travaillant pour lui, car ils servaient comme soldats : ils étaient les officiers de ses écuyers, les officiers de sa charrerie et de sa cavalerie.
2Tt / 2Tan 8.10 And these were the chief of king Solomon' s officers, even two hundred and fifty, that bare rule over the people. Ary izao no mpifehy ny olona voatendrin' i Solomona mpanjaka, dia dimam-polo amby roan-jato izay nanapaka ny olona. Dimampolo sy roan-jato no lehiben' ny komadaoron' i Salomona mpanjaka, niandraikitra ny fanapahana ny vahoaka. Voici les officiers des préfets dont disposait le roi Salomon : deux cent cinquante qui commandaient au peuple.
2Tt / 2Tan 8.11 And Solomon brought up the daughter of Pharaoh out of the city of David unto the house that he had built for her: for he said, My wife shall not dwell in the house of David king of Israel, because the places are holy, whereunto the ark of the Lord hath come. Ary Solomona nitondra ny zanakavavin' i Farao niakatra avy tany an-Tanànan' i Davida ho ao amin' ny trano izay nataony ho azy, fa hoy izy: Ny vadiko tsy mahazo mitoetra ao an-tranon' i Davida, mpanjakan' ny Isiraely, fa masina izay efa nidiran' ny fiaran' i Jehovah. an-Tanànan' i Davida ho ao amin' ny trano izay nataony ho azy, fa hoy izy: Ny vadiko tsy mahazo mitoetra ao an-tranon' i Davida, mpanjakan' ny Isiraely, fa masina izay efa nidiran' ny fiaran' i Jehovah. Nasain' i Salomona niakatra avy any an-tanànan' i Davida, ny zanakavavin' i Faraona, ho ao amin' ny trano nataony ho azy, fa hoy izy: Tsy hitoetra ao an-tranon' i Davida mpanjakan' Israely ny vadiko, satria masina izany fitoerana izany, izay efa nidiran' ny fiaran' Andriamanitra. Salomon fit monter de la Cité de David la fille de Pharaon jusqu'à la maison qu' il lui avait construite. Il disait en effet : " Une femme ne saurait demeurer à cause de moi dans le palais de David, roi d' Israël; ce sont des lieux sacrés où vint l' arche de Yahvé. "
2Tt / 2Tan 8.12 Then Solomon offered burnt offerings unto the Lord on the altar of the Lord, which he had built before the porch, Ary tamin' izany Solomona nanatitra fanatitra dorana ho an' i Jehovah teo ambonin' ny alitaran' i Jehovah, izay naoriny teo anoloan' ny lavarangana fidirana; Tamin' izany Salomona dia nanatitra sorona dorana ho an' ny Tompo teo ambonin' ny otelin' ny Tompo izay naoriny teo anoloan' ny fidirana. Salomon offrit alors des holocaustes à Yahvé sur l' autel de Yahvé qu' il avait bâti devant le Vestibule.
...............
2Tt / 2Tan 8.16 Now all the work of Solomon was prepared unto the day of the foundation of the house of the Lord, and until it was finished. So the house of the Lord was perfected. Toy izany no nanamboaran' i Solomona ny asa rehetra nataony hatramin' ny andro nanorenany ny tranon' i Jehovah ka ambara-pahavitany; ka dia vita tsara ny tranon' i Jehovah. Toy izany no efa nahavoavoatra ny asa rehetra nataon' i Salomona hatramin' ny andro nanorenana ny tranon' ny Tompo ka hatramin' ny nahavitany. Dia vita ny tranon' ny Tompo. Et toute l' oeuvre de Salomon, qui n' avait été que préparée jusqu' au jour de la fondation du Temple de Yahvé, fut parfaite lorsqu' il eut achevé le Temple de Yahvé.
2Tt / 2Tan 8.17 Then went Solomon to Eziongeber, and to Eloth, at the sea side in the land of Edom. Ary tamin' izay Solomona dia nankany Ezion-gebera sy Elota eo amoron' ny ranomasina any amin' ny tany Edoma, Tamin' izay Salomona dia nankany Asiongabera sy Ailata eo amoron' ny ranomasina, any amin' ny tanin' i Efoma. Alors Salomon gagna Éçyon-Géber et Élat, au bord de la mer, au pays d'Édom.
2Tt / 2Tan 8.18 And Huram sent him by the hands of his servants ships, and servants that had knowledge of the sea; and they went with the servants of Solomon to Ophir, and took thence four hundred and fifty talents of gold, and brought them to king Solomon. ary ny mpanompon' i Hirama dia nampandehaniny hitondra sambo sy mpanompo izay mahay ranomasina; ary niara-nandeha tamin' ny mpanompon' i Solomona ho any Ofira ireo ka nahazo talenta volamena dimam-polo amby efa-jato tany izy, dia nentiny tany amin' i Solomona mpanjaka izany. Ary nampanaterin' i Hirama sambo sy mpanompo mahay ranomasina ho azy, ny mpanompony. Dia niara-nandeha tamin' ny mpanompon' i Salomona ireo, ho any Ofira, dia naka talenta volamena dimampolo sy efa-jato ireo, nentiny ho any amin' i Salomona mpanjaka. Huram lui envoya des navires montés par ses serviteurs ainsi que des serviteurs qui connaissaient la mer. Avec les serviteurs de Salomon ils allèrent à Ophir et en rapportèrent quatre cent cinquante talents d' or qu' ils remirent au roi Salomon.
2Tt / 2Tan 9.1 And when the queen of Sheba heard of the fame of Solomon, she came to prove Solomon with hard questions at Jerusalem, with a very great company, and camels that bare spices, and gold in abundance, and precious stones: and when she was come to Solomon, she communed with him of all that was in her heart. Ary ny mpanjakavavin' i Sheba, rehefa ny nahare ny lazan' i Solomona, dia tonga tany Jerosalema hizaha toetra azy tamin' ny fanontaniana sarotra, ary maro be ny mpanaraka azy, sady be koa ny rameva izay nitondra zava-manitra sy volamena sesehena ary vato soa; ary rehefa tonga tao amin' i Solomona izy, dia niresaka taminy ny amin' izay rehetra tao am-pony. Rahefa nandre ny lazan' i Salomona ny mpanjakavavin' i Sabà, dia tonga tao Jerosalema izy, hizaha toetra an' i Salomona amin' ny ankamantatra, narahin' ny kalesy maro be sy rameva nitondra zava-manitra, volamena be dia be, ary vatosoa koa. Nandroso ho any amin' i Salomona izy, dia nolazainy taminy avokoa izay rehetra tao am-pony. La reine de Saba apprit la renommée de Salomon et vint à Jérusalem éprouver Salomon par des énigmes. Elle arriva avec de très grandes richesses, des chameaux chargés d' aromates, quantité d' or et de pierres précieuses. Quand elle se fut rendue auprès de Salomon, elle s' entretint avec lui de tout ce qu' elle avait médité.
2Tt / 2Tan 9.2 And Solomon told her all her questions: and there was nothing hid from Solomon which he told her not. Ary voavalin' i Solomona izy tamin' izay rehetra nanontaniany azy; tsy nisy zavatra niafina tamin' i Solomona, fa nambarany azy avokoa. Voavalin' i Salomona avokoa ny fanontaniany, fa tsy nisy niafina tamin' ny mpanjaka, ka tsy hainy novaliana na dia iray aza. Salomon l'éclaira sur toutes ses questions et aucune ne fut pour lui un secret qu' il ne pût élucider.
2Tt / 2Tan 9.3 And when the queen of Sheba had seen the wisdom of Solomon, and the house that he had built, Ary rehefa hitan' ilay mpanjakavavin' i Sheba ny fahendren' i Solomona sy ny trano izay nataony Ka nony hitan' ity mpanjakavavin' i Sabà ny fahendren' i Salomona sy ny trano nataony, Lorsque la reine de Saba vit la sagesse de Salomon, le palais qu' il s'était construit,
...............
2Tt / 2Tan 9.9 And she gave the king an hundred and twenty talents of gold, and of spices great abundance, and precious stones: neither was there any such spice as the queen of Sheba gave king Solomon. Ary izy nanome talenta volamena roa-polo amby zato sy zava-manitra sesehena ary vato soa ho an' ny mpanjaka; tsy nisy intsony zava-manitra tahaka ilay nomen' ny mpanjakavavin' i Sheba an' i Solomona mpanjaka. Talenta volamena valopolo amby zato sy zava-manitra sesehena, ary vato soa no nomeny ny mpanjaka. Tsy nisy zava-manitra be sahala amin' izany nomen' ny mpanjakavavin' i Sabà an' i Salomona izany intsony. Elle donna au roi cent vingt talents d' or, une grande quantité d' aromates et des pierres précieuses. Les aromates que la reine de Saba apporta au roi Salomon étaient incomparables.
2Tt / 2Tan 9.10 And the servants also of Huram, and the servants of Solomon, which brought gold from Ophir, brought algum trees and precious stones. Ary ny mpanompon' i Hirama koa sy ny mpanompon' i Solomona, izay naka volamena avy tany Ofira, dia nitondra hazo almoga sy vato soa. Ireo mpanompon' i Hirama sy ireo mpanompon' i Salomona nitondra volamena avy any Ofira, dia nitondra hazo santala amam-batosoa kosa. De même les serviteurs de Huram et les serviteurs de Salomon qui rapportèrent l' or d' Ophir, rapportèrent du bois d' algummim et des pierres précieuses.
...............
2Tt / 2Tan 9.12 And king Solomon gave to the queen of Sheba all her desire, whatsoever she asked, beside that which she had brought unto the king. So she turned, and went away to her own land, she and her servants. Ary Solomona mpanjaka dia nanome ny mpanjakavavin' i Sheba kosa izay rehetra niriny, na inona na inona nangatahiny, afa-tsy izay valin' ny nentiny ho an' ny mpanjaka; ka dia niverina izy, ary lasa nody tany amin' ny taniny izy mbamin' ny mpanompony. Nomen' i Salomona an' ny mpanjakavavin' i Sabà avokoa izay niriny sy nangatahiny, mihoatra noho izay nentiny ho an' ny mpanjaka aza. Dia niverina izy, ka lasa nody any amin' ny taniny, izy mbamin' ny mpanompony. Quant au roi Salomon, il offrit à la reine de Saba tout ce dont elle manifesta l' envie, sans compter ce qu' elle avait apporté au roi. Puis elle s' en retourna et alla dans son pays, elle et ses serviteurs.
2Tt / 2Tan 9.13 Now the weight of gold that came to Solomon in one year was six hundred and threescore and six talents of gold; Ary ny lanjan' ny volamena izay tonga tao amin' i Solomona isan-taona dia talenta volamena enina amby enim-polo amby enin-jato, Ny lanjan' ny volamena tonga tao amin' i Salomona amin' ny indrain-taona, dia talenta volamena enina amby enimpolo sy enin-jato, Le poids de l' or qui arriva à Salomon en une année fut de six cent soixante-six talents d' or,
2Tt / 2Tan 9.14 Beside that which chapmen and merchants brought. And all the kings of Arabia and governors of the country brought gold and silver to Solomon. afa-tsy izay nentin' ny mpivarotra sy ny mpandranto. Ary ny mpanjakan' i Arabia rehetra sy ny mpanapaka ny tany dia samy nitondra volamena sy volafotsy ho an' i Solomona. afa-tsy izay nentin' ny mpivarotra amam-pandranto taminy; ny mpanjakan' i Arabia rehetra sy ny governoran' ny tany nitondra volamena amam-bolafotsy ho an' i Salomona. sans compter ce qui venait des redevances des marchands et des courtiers importateurs; tous les rois d' Arabie, tous les gouverneurs du pays apportaient également de l' or et de l' argent à Salomon.
2Tt / 2Tan 9.15 And king Solomon made two hundred targets of beaten gold: six hundred shekels of beaten gold went to one target. Ary Solomona mpanjaka nanao ampinga volamena lehibe roan-jato tamin' ny volamena voafisaka, ka takela-bolamena sekely enin-jato no napetaka tamin' ny ampinga lehibe iray. Nanao ampinga volamena lehibe roan-jato tamin' ny volamena voatefy Salomona mpanjaka ka volamena enin-jato sikla avy no lany tamin' ny isan' ampinga; Le roi Salomon fit deux cents grands boucliers d' or battu, sur chacun desquels il appliqua six cents sicles d' or battu,
...............
2Tt / 2Tan 9.20 And all the drinking vessels of king Solomon were of gold, and all the vessels of the house of the forest of Lebanon were of pure gold: none were of silver; it was not any thing accounted of in the days of Solomon. Ary ny fisotroan' i Solomona mpanjaka dia volamena avokoa, ary ny fanaka rehetra tao amin' ny trano Alan' i Libanona koa dia volamena tsara avokoa; tsy nisy volafotsy ireo, fa natao toy ny tsinontsinona izany tamin' ny andron' i Solomona. Volamena avokoa ny kapoaka fisotroan' i Salomona mpanjaka, volamena madio avokoa, ny fana-pihinanana tao amin' ny trano alan' i Libàna. Tsy nisy volafotsy na dia iray aza, fa natao tsinontsinona izany, tamin' ny andron' i Salomona. Tous les vases à boire du roi Salomon étaient en or et tout le mobilier de la Galerie de la Forêt du Liban était en or fin; car on faisait fi de l' argent au temps du roi Salomon.
...............
2Tt / 2Tan 9.22 And king Solomon passed all the kings of the earth in riches and wisdom. Ary Solomona mpanjaka dia nanan-karena sady hendry indrindra noho ny mpanjaka rehetra ambonin' ny tany. Ambony noho ny mpanjakan' ny tany rehetra Salomona amin' ny harena amam-pahendrena. Le roi Salomon surpassa en richesse et en sagesse tous les rois de la terre.
2Tt / 2Tan 9.23 And all the kings of the earth sought the presence of Solomon, to hear his wisdom, that God had put in his heart. Ary ny mpanjaka rehetra ambonin' ny tany nitady hahita ny tavan' i Solomona mba hihaino ny fahendrena, izay nataon' Andriamanitra tao am-pony. Ka samy nitady hahita an' i Salomona avokoa ny mpanjaka rehetra teto an-tany, mba hihaino ny fahendrena nataon' Andriamanitra tao am-pony; Tous les rois de la terre voulaient être reçus par Salomon pour profiter de la sagesse que Dieu lui avait mise au coeur
...............
2Tt / 2Tan 9.25 And Solomon had four thousand stalls for horses and chariots, and twelve thousand horsemen; whom he bestowed in the chariot cities, and with the king at Jerusalem. Ary Solomona nanana efi-trano efatra arivo fitoeran' ny soavaly mpitarika kalesy ary soavaly fitaingina roa arivo sy iray alina, izay nataony tao amin' ireo tanàna fitoeran-kalesy sy tao amin' ny mpanjaka tany Jerosalema. mpitarika kalesy ary soavaly fitaingina roa arivo sy iray alina, izay nataony tao amin' ireo tanàna fitoeran-kalesy sy tao amin' ny mpanjaka tany Jerosalema. Nanana fihinanam-bilona efatra arivo Salomona, ho an' ny soavaliny hatao amin' ny kalesiny, ary mpitaingin-tsoavaly roa arivo sy iray alina, izay napetrany tamin' ireo tanàna fitoeran-kalesy ary tao Jerosalema akaikin' ny mpanjaka. Salomon eut quatre mille stalles pour ses chevaux et ses chars, et douze mille chevaux qu' il cantonna dans les villes de chars et près du roi à Jérusalem.
...............
2Tt / 2Tan 9.28 And they brought unto Solomon horses out of Egypt, and out of all lands. Ary nangalana soavaly avy tany Egypta sy tany amin' ny tany rehetra koa Solomona. Ny tany Ejipta sy ny tany rehetra, dia samy nangalan-tsoavaly ho an' i Salomona avokoa. On importait pour Salomon des chevaux de Muçur et de tous les pays.
2Tt / 2Tan 9.29 Now the rest of the acts of Solomon, first and last, are they not written in the book of Nathan the prophet, and in the prophecy of Ahijah the Shilonite, and in the visions of Iddo the seer against Jeroboam the son of Nebat? Ary ny tantaran' i Solomona sisa, na ny voalohany na ny farany. tsy efa voasoratra va izany ao amin' ny bokin' i Natana mpaminany sy amin' ny faminanian' i Ahia Silonita sy amin' ny fahitan' Ido mpahita ny amin' i Jeroboama, zanak' i Nebata? Ny sisa tamin' ny asan' i Salomona, na ny voalohany na ny farany, moa tsy dia efa voasoratra va izany ao amin' ny bokin' i Natàna mpaminany, sy amin' ny faminanian' i Ahiasa avy any Silao, ary amin' ny fahitan' i Adao ny amin' i Jeroboama zanak' i Nabata? Le reste de l' histoire de Salomon, du début à la fin, n' est-ce pas écrit dans l' histoire de Natân le prophète, dans la prophétie d' Ahiyya de Silo, et dans la vision de Yéddo le voyant concernant Jéroboam fils de Nebat ?
2Tt / 2Tan 9.30 And Solomon reigned in Jerusalem over all Israel forty years. Ary Solomona nanjaka efa-polo taona tamin' ny Isiraely rehetra tany Jerosalema. Efapolo taona no nanjakan' i Salomona tany Jerosalema tamin' Israely rehetra. Salomon régna quarante ans à Jérusalem sur tout Israël.
2Tt / 2Tan 9.31 And Solomon slept with his fathers, and he was buried in the city of David his father: and Rehoboam his son reigned in his stead. Ary Solomona lasa nodimandry any amin' ny razany, dia nalevina tao an-Tanànan' i Davida rainy izy; ary Rehoboama zanany no nanjaka nandimby azy. tao an-Tanànan' i Davida rainy izy; ary Rehoboama zanany no nanjaka nandimby azy. Dia nodimandry any amin' ny razany Salomona, ka nalevina tao an-tanànan' i Davida rainy, ary Roboama zanany no nanjaka nandimby azy. Puis il se coucha avec ses pères et on l' enterra dans la Cité de David, son père, et son fils Roboam régna à sa place.
...............
2Tt / 2Tan 10.2 And it came to pass, when Jeroboam the son of Nebat, who was in Egypt, whither he fled from the presence of Solomon the king, heard it, that Jeroboam returned out of Egypt. Koa raha nandre izany Jeroboama, zanak' i Nebata, izay efa nandositra nankany Egypta niala teo anatrehan' i Solomona mpanjaka, dia niverina avy tany Egypta izy. Nony nandre izany Jeroboama zanak' i Nabata, izay mbola tany Ejipta, fa tany no nandosirany an' i Salomona mpanjaka, Dès que Jéroboam fils de Nebat en fut informé - il était en Égypte, où il avait fui le roi Salomon - il revint d'Égypte.
...............
2Tt / 2Tan 10.6 And king Rehoboam took counsel with the old men that had stood before Solomon his father while he yet lived, saying, What counsel give ye me to return answer to this people? Ary Rehoboama mpanjaka naka saina tamin' ny zoki-olona izay nitoetra teo anatrehan' i Solomona rainy fony fahavelony ka nanao hoe: Ahoana no hevitra omenareo havaly ny vahoaka? Roboama kosa nila hevitra tamin' ireo zokiolona nanotrona an' i Salomona rainy, fony fahavelony, fa nanao hoe: Inona no hevitra omenareo havaly ity vahoaka ity? Le roi Roboam prit conseil des anciens, qui avaient servi son père Salomon de son vivant, et demanda : " Que conseillez-vous de répondre à ce peuple ? "
...............
2Tt / 2Tan 11.3 Speak unto Rehoboam the son of Solomon, king of Judah, and to all Israel in Judah and Benjamin, saying, Mitenena amin-dRehoboama, zanak' i Solomona, mpanjakan' ny Joda, sy amin' ny Isiraely rehetra amin' ny Joda sy ny Benjamina hoe: Mitenena amin-dRoboama, zanak' i Salomona, mpanjakan' i Dofa, sy amin' Israely rehetra eo amin' i Jodà sy Benjamina ka lazao hoe: " Dis ceci à Roboam, fils de Salomon, roi de Juda, et à tous les Israélites qui sont en Juda et en Benjamin :
...............
2Tt / 2Tan 11.17 So they strengthened the kingdom of Judah, and made Rehoboam the son of Solomon strong, three years: for three years they walked in the way of David and Solomon. Ka dia nampahery ny fanjakan' ny Joda izy sady nampahavitrika an-dRehoboama, zanak' i Solomona, telo taona; fa nandeha tamin' ny lalan' i Davida sy Solomona telo taona izy. Nankahery ny fanjakan' i Jodà izy, tamin' izany, ka nampiorina tsara an-dRoboama zanak' i Salomona, nandritra ny telo taona, satria nandeha tamin' ny làlan' i Davida sy Salomona izy ireo, telo taona. Ils renforcèrent le royaume de Juda et, pendant trois ans, soutinrent Roboam, fils de Salomon, car c' est pendant trois ans qu' il suivit la voie de David et de Salomon.
...............
2Tt / 2Tan 12.9 So Shishak king of Egypt came up against Jerusalem, and took away the treasures of the house of the Lord, and the treasures of the king' s house; he took all: he carried away also the shields of gold which Solomon had made. Dia niakatra Sisaka, mpanjakan' i Egypta, hamely an' i Jerosalema ka namabo ny rakitry ny tranon' i Jehovah sy ny rakitry ny tranon' ny mpanjaka: samy nobaboiny avokoa izy rehetra; ary nobaboiny koa ny ampinga volamena izay nataon' i Solomona. Dia niakatra namely an' i Jerosalema Sesàka mpanjakan' i Ejipta, ka namabo ny rakitry ny tranon' ny Tompo sy ny rakitry ny tranon' ny mpanjaka, nataony mafafa. Nobaboiny ireo ampinga volamena nataon' i Salomona. Le roi d'Égypte Sheshonq marcha contre Jérusalem. Il se fit livrer les trésors du Temple de Yahvé et ceux du palais royal, absolument tout, jusqu' aux boucliers d' or qu' avait faits Salomon;
...............
2Tt / 2Tan 13.6 Yet Jeroboam the son of Nebat, the servant of Solomon the son of David, is risen up, and hath rebelled against his lord. Nefa kosa Jeroboama, zanak' i Nebata, mpanompon' i Solomona, zanak' i Davida, nitsangana ka niodina tamin' ny tompony. Ary nitsangana nikomy tamin' ny tompony kosa Jeroboama, zanak' i Nabata, mpanompon' i Salomona zanak' i Davida. Jéroboam, fils de Nebat, serviteur de Salomon, fils de David, s' est dressé et révolté contre son seigneur;
2Tt / 2Tan 13.7 And there are gathered unto him vain men, the children of Belial, and have strengthened themselves against Rehoboam the son of Solomon, when Rehoboam was young and tenderhearted, and could not withstand them. Ary koa, nisy olom-poana, tena ratsy fanahy, niangona tao aminy ka nampahery ny tenany hanohitra an-dRehoboama, zanak' Solomona, raha mbola zaza sy tanora fanahy izy ka tsy nahatohitra azy. Olona tsinontsinona, zanak' i Beliala, no niangona teo aminy, sy naharesy an-dRoboama zanak' i Salomona. Ary mbola tanora sy sarotsaro-tahotra Roboama fahizay, ka tsy nahatohitra azy ireo. des gens de rien, des vauriens, se sont unis à lui et se sont imposés à Roboam, fils de Salomon; Roboam n'était encore qu' un jeune homme, timide de caractère, et n' a pas pu leur résister.
...............
2Tt / 2Tan 30.26 So there was great joy in Jerusalem: for since the time of Solomon the son of David king of Israel there was not the like in Jerusalem. Koa nisy fifaliana be tany Jerosalema; fa hatramin' ny andron' i Solomona, zanak' i Davida, mpanjakan' ny Isiraely, dia tsy mbola nisy tahaka izany tany Jerosalema. Ka nisy fifaliana lehibe tao Jerosalema, ary tsy mbola nisy toy izany tao Jerosalema hatramin' ny andron' i Salomona zanak' i Davida, mpanjakan' Israely. Il y eut grande joie à Jérusalem, car depuis les jours de Salomon, fils de David, roi d' Israël, rien de semblable ne s'était produit à Jérusalem.
...............
2Tt / 2Tan 33.7 And he set a carved image, the idol which he had made, in the house of God, of which God had said to David and to Solomon his son, In this house, and in Jerusalem, which I have chosen before all the tribes of Israel, will I put my name for ever: Ary izay sarin-javatra voasokitra momba ny sampy nataony dia napetrany tao an-tranon' Andriamanitra, izay nolazain' Andriamanitra tamin' Davida sy Solomona zanany hoe: Eto amin' ity trano ity sy eto Jerosalema, izay nofidiko tamin' ny firenen' isiraely rehetra, no hasiako ny anarako mandrakizay; Ny sarin' ny sampy nataony, dia napetrany tao amin' ny tranon' Andriamanitra izay nolazain' Andriamanitra tamin' i Davida sy Salomona zanany hoe: Eto amin' ity trano ity sy eto Jerosalema izay nofidiko teo amin' ny fokon' Israely rehetra no tiako hametrahana ny anarako mandrakizay. Il plaça l' idole, qu' il avait fait sculpter, dans le Temple de Dieu, dont Dieu avait dit à David et à son fils Salomon : " Dans ce Temple et dans Jérusalem, la ville que j' ai choisie entre toutes les tribus d' Israël, je placerai mon Nom à jamais.
...............
2Tt / 2Tan 35.3 And said unto the Levites that taught all Israel, which were holy unto the Lord, Put the holy ark in the house which Solomon the son of David king of Israel did build; it shall not be a burden upon your shoulders: serve now the Lord your God, and his people Israel, Ary hoy izy tamin' ny Levita izay mpampianatra ny Isiraely rehetra sady efa masina ho an' i Jehovah: Apetraho ao an-trano nataon' i Solomona, zanak' i Davida, mpanjakan' ny Isiraely, ny fiara masina; fa izao dia efa tsy milanja azy intsony ianareo; koa manompoa an' i Jehovah Andriamanitrareo sy ny Isiraely olony; Ary hoy izy tamin' ireo Levita nampianatra an' Israely rehetra, sy efa voahasina ho an' ny Tompo: Apetraho ao amin' ny trano nataon' i Salomona zanak' i Davida mpanjakan' Israely, ny fiara masina; fa tsy hisy hilanjanareo azy intsony izao. Ka manompoa an' ny Tompo Andriamanitrareo, sy Israely vahoakany. Puis il dit aux lévites, eux qui avaient l' intelligence pour tout Israël et qui étaient consacrés à Yahvé : " Déposez l' arche sainte dans le Temple qu' a bâti Salomon, fils de David, roi d' Israël. Ce n' est plus un fardeau pour vos épaules. Servez maintenant Yahvé votre Dieu et Israël son peuple.
2Tt / 2Tan 35.4 And prepare yourselves by the houses of your fathers, after your courses, according to the writing of David king of Israel, and according to the writing of Solomon his son. ary samia miomana araka ny fianakavianareo avy ianareo, dia araka ny antokonareo, araka ny voasoratr' i Davida, mpanjakan' ny Isiraely, sy araka ny voasoratr' i Solomona zanany koa. Samia hianareo miomana, araka ny fianakavianareo sy ny antokonareo avy araka ny fandaharan' i Davida mpanjakan' Israely sy ny fandaminan' i Salomona zanany. Disposez-vous par familles selon vos classes, comme l' a fixé par écrit David, roi d' Israël, et libellé son fils Salomon.

  Book of Ezra Ezra Esdrasa Livre d'Esdras
...............
Ezr / Esd 2.55 The children of Solomon' s servants: the children of Sotai, the children of Sophereth, the children of Peruda, Ary ny taranaky ny mpanompon' i Solomona koa dia izao: Ny taranak' i Sotahy, ny taranak' i Sofereta, ny taranak' i Peroda, Taranaky ny mpanompon' i Salomona: ny taranak' i Sotaì, ny taranak' i Sofereta, ny taranak' i Farodà, Les fils des esclaves de Salomon : les fils de Sotaï, les fils de Has-Sophérèt, les fils de Peruda,
...............
Ezr / Esd 2.58 All the Nethinims, and the children of Solomon' s servants, were three hundred ninety and two. Ny Netinima rehetra sy ny taranaky ny mpanompon' i Solomona dia roa amby sivi-folo amby telon-jato. Roa amby sivifolo sy telon-jato no tontalin' ny Natieana sy ny mpanompon' i Salomona. Total des "donnés" et des fils des esclaves de Salomon : 392.

  Book of Nehemiah Nehemia Nehemia Livre de Néhémie
...............
Neh / Ne 7.57 The children of Solomon' s servants: the children of Sotai, the children of Sophereth, the children of Perida, Ary ny taranaky ny mpanompon' i Solomona koa dia izao: Ny taranak' i Sotahy, ny taranak' i Sofereta, ny zanak' i Perida, Taranaky ny mpanompon' i Salomona: ny taranak' i Sotai, ny taranak' i Sofereta, Les fils des esclaves de Salomon : les fils de Sotaï, les fils de Sophérèt, les fils de Perida,
...............
Neh / Ne 7.60 All the Nethinims, and the children of Solomon' s servants, were three hundred ninety and two. Ny Netinima rehetra sy ny taranaky ny mpanompon' i Solomona dia roa amby sivi-folo amby telon-jato. Roa amby sivifolo sy telon-jato no tontalin' ny Natieana sy ny taranaky ny mpanompon' i Salomona. Total des "donnés" et des fils des esclaves de Salomon : 392.
...............
Neh / Ne 11.3 Now these are the chief of the province that dwelt in Jerusalem: but in the cities of Judah dwelt every one in his possession in their cities, to wit, Israel, the priests, and the Levites, and the Nethinims, and the children of Solomon' s servants. Ary izao no ben' ny tany izay nonina tany Jerosalema; fa ny tao an-tanànan' ny Joda samy nonina tao amin' ny taniny avy, tao an-tanànany, dia ny Isiraely, ny mpisorona sy ny Levita sy ny Netinima ary ny taranaky ny mpanompon' i Solomona. Izao no loham-pianakaviana avy any ambanivohitra tonga nonina tao Jerosalema. Tany amin' ny tanànan' i Jodà, samy nonina teo amin' ny taniny aman-tanànany avy: dia Israely, ny mpisorona sy ny levita ary ny Natieana mbamin' ny mpanompon' i Salomona. Voici les chefs de la province qui étaient établis à Jérusalem et dans les villes de Juda. Israélites, prêtres, lévites, "donnés" et fils des esclaves de Salomon demeuraient dans leurs villes, chacun en sa propriété.
...............
Neh / Ne 12.44 And at that time were some appointed over the chambers for the treasures, for the offerings, for the firstfruits, and for the tithes, to gather into them out of the fields of the cities the portions of the law for the priests and Levites: for Judah rejoiced for the priests and for the Levites that waited. Ary tamin' izany andro izany dia nisy olona notendrena hitandrina ny efi-trano fitehirizana ny rakitra sy ny fanatitra asandratra sy ny voaloham-bokatra ary ny fahafolon-karena, mba hangonina ao izay anjara voadidy ho an' ny mpisorona sy ny Levita avy amin' ny saha manodidina ny isan-tanana; fa nifalian' ny Joda ireo mpisorona sy Levita izay nanompo ireo. nitandrina ny zavatra rehetra momba ny fanompoana an' Andriamaniny sy ny momba ny fanadiovana; torak' izany koa ireo mpihira sy mpiandry varavarana, araka ny nandaharan' i Davida sy Salomona zanany. En ce temps-là, on préposa aux salles prévues pour les provisions, prélèvements, prémices et dîmes, des hommes qui y rassembleraient, du territoire des villes, les parts que la Loi alloue aux prêtres et aux lévites. Car Juda mettait sa joie dans les prêtres et les lévites en fonction.
Neh / Ne 12.45 And both the singers and the porters kept the ward of their God, and the ward of the purification, according to the commandment of David, and of Solomon his son. Dia nitandrina izay nasaina hotandremany ny amin' Andriamaniny sy ny amin' ny fanadiovana izy; ary toy izany koa ny mpihira sy ny mpiandry varavarana, araka ny didin' i Davida sy Solomona zanany. Fa fahiny, tamin' ny andron' i Davida sy Asafa, lehiben' ny mpihira, dia fanao ny manao hira fiderana amam-pisaorana ho fankalazana an' Andriamanitra. Ce sont eux qui assuraient le service de leur Dieu et le service des purifications ainsi que les chantres et les portiers , suivant les prescriptions de David et de Salomon son fils.
...............
Neh / Ne 13.26 Did not Solomon king of Israel sin by these things? yet among many nations was there no king like him, who was beloved of his God, and God made him king over all Israel: nevertheless even him did outlandish women cause to sin. Tsy izany va no nanotan' i Solomona, Mpanjakan' i Isiraely? kanefa tsy nisy mpanjaka tahaka azy tany amin' ny firenena maro, fa tian' Andriamaniny izy ka nataon' Andriamanitra ho mpanjaka tamin' ny Isiraely rehetra; kanefa na dia izy aza dia, nampanotain' ny vehivavy hafa firenena. Moa tsy izao indrindra va no nanotan' i Salomona mpanjakan' Israely? Tsy nisy mpanjaka toa azy, teo amin' ny firenena maro; tian' Andriamaniny izy; nataon' Andriamanitra mpanjaka amin' Israely rehetra izy. Kanefa izy koa dia notarihin' ireo vehivavy hafa firenena ho amin' ny fahotana. N' est-ce pas en cela qu' a péché Salomon, roi d' Israël? Parmi tant de nations, aucun roi ne lui fut semblable; il était aimé de son Dieu; Dieu l' avait fait roi sur tout Israël. Même lui, les femmes étrangères l' entraînèrent à pécher!

      Makabeo II 2ème Livre des Maccabées
...............
2M 2.8 Amin' izay vao hambaran' ny Tompo ireo zava-masina ireo, sady hiseho ny voninahitry ny Tompo, mbamin' ny rahona, toy ny nisehoany tamin' ny andron' i Moizy, sy fony Salomona nanao fivavahana mba ho voahasina amim-boninahitra ny tempoly. Alors le Seigneur manifestera de nouveau ces objets, la gloire du Seigneur apparaîtra ainsi que la Nuée, comme elle se montra au temps de Moïse et quand Salomon pria pour que le saint lieu fût glorieusement consacré."
...............
2M 2.10 Ary toy ny nivavahan' i Moizy tamin' ny Tompo, ka nilatsaka avy any an-danitra ny afo sy nandevona ny sorona; toy izany koa nivavaka Salomona, dia nilatsaka ny afo avy any an-danitra nandevona ny sorona. De même que Moïse avait prié le Seigneur et fait descendre le feu du ciel qui consuma le sacrifice, ainsi Salomon pria et le feu venu d' en haut dévora les holocaustes.
...............
2M 2.12 Ary toy izany no nankalazain' i Salomona ny fitokanana nandritra ny havaloana. Salomon célébra pareillement les huit jours de fête.

  The Psalms Salamo Salamo Les Psaumes
Sal 72.1 Give the king thy judgments, O God, and thy righteousness unto the king' s son. Nataon' i Solomona. Andriamanitra ô, omeo ho an' ny mpanjaka ny fitsarànao,ary ho an' ny zanaky ny mpanjaka ny fahamarinanao. Nataon' i Salomona. Ry Andriamanitra ô; tolory ny fitsaranao, ny mpanjaka, ary ny fahamarinanao, ny zanaky ny mpanjaka. De Salomon. O Dieu, donne au roi ton jugement, au fils de roi ta justice,
Sal 127.1 Except the Lord build the house, they labour in vain that build it: except the Lord keep the city, the watchman waketh but in vain. Fihirana fiakarana. Nataon' i Solomona. Raha tsy Jehovah no manao ny trano, Dia miasa foana ny mpanao azy. Raha tsy Jehovah no miambina ny tanàna, Dia miari-tory foana ny mpiambina. Fihirana fiakarana. Nataon' i Salomona. Raha tsy Iaveh no manorina ny trano, miasa foana izay manorina azy. Raha tsy Iaveh no miambina ny tanàna, miari-tory foana eo am-bavahadiny ny mpiambina. Cantique des montées. De Salomon. Si Yahvé ne bâtit la maison, en vain peinent les bâtisseurs; si Yahvé ne garde la ville, en vain la garde veille.

  The Proverbs Ohabolana Ohabolana Les Proverbes
Oha / Oh 1.1 The proverbs of Solomon the son of David, king of Israel; Ny Ohabolan' i Solomona, zanak' i Davida, mpanjakan' ny Isiraely: Ohabolan' i Salomona, zanak' i Davida, mpanjakan' Israely: Proverbes de Salomon, fils de David, roi d' Israël :
Oha / Oh 10.1 The proverbs of Solomon. A wise son maketh a glad father: but a foolish son is the heaviness of his mother. Ohabolan' i Solomona. Ny zanaka hendry mahafaly ny rainy; Fa ny zanaka adala mampalahelo ny reniny. Ohabolan' i Salomona. Ny zanaka hendry mahafaly ny rainy, fa ny zanaka adala mampahory ny reniny. Proverbes de Salomon. Le fils sage réjouit son père, le fils sot chagrine sa mère.
Oha / Oh 25.1 These are also proverbs of Solomon, which the men of Hezekiah king of Judah copied out. Izao koa no ohabolan' i Solomona, izay nangonin' ny olon' i Hezekia, mpanjakan' ny Joda: Izao kosa ny ohabolan' i Salomona, nangonin' ny olon' i Ezekiasa, mpanjakan' ny Joda. Voici encore des proverbes de Salomon, que transcrivirent les gens d'Ézéchias, roi de Juda.

  The Song of Songs Tononkira Tononkira Le Cantique des Cantiques
Ton 1.1 The song of songs, which is Solomon' s. Ny tonon-kira tsara indrindra, izay nataon' i Solomona. Tonon-kira dia tonon-kira, nataon' i Salomona. Cantique des Cantiques, de Salomon.
...............
Ton 1.5 I am black, but comely, O ye daughters of Jerusalem, as the tents of Kedar, as the curtains of Solomon. Mivalomainty aho, nefa tsara tarehy, ry zanakavavin' i Jerosalema, toy ny lain' i Kedara, toy ny ambain-dain' i Solomona. Mainty aho, ry zanakavavin' i Jerosalema, nefa tsara tarehy, Sahala amin' ny lain' i Sedara, tahaka ny trano lain' i Salomona. Je suis noire et pourtant belle, filles de Jérusalem, comme les tentes de Qédar, comme les pavillons de Salma.
...............
Ton 3.7 Behold his bed, which is Solomon' s; threescore valiant men are about it, of the valiant of Israel. Indro ny filanjan' i Solomona! Lehilahy enim-polo, mahery avokoa, avy amin' ny lehilahy mahery amin' ny Isiraely, no manotrona azy. Iny eny, ny filanjan' i Salomona; otronin-dehilahy mahery enimpolo, avy eo amin' ireo lehilahy maherin' Israely; Voici la litière de Salomon. Soixante preux l' entourent, élite des preux d' Israël :
...............
Ton 3.9 King Solomon made himself a chariot of the wood of Lebanon. Nanao filanjana ho azy Solomona mpanjaka tamin' ny hazo avy any Libanona: Nanao filanjana ho azy Salomona mpanjaka, tamin' ny hazo avy any Libana. Le roi Salomon s' est fait un palanquin en bois du Liban.
...............
Ton 3.11 Go forth, O ye daughters of Zion, and behold king Solomon with the crown wherewith his mother crowned him in the day of his espousals, and in the day of the gladness of his heart. Mivoaha, ry zanakavavin' i Ziona, ka mijere an' i Solomona mpanjaka, misatroka ilay satro-boninahitra nasatro-dreniny azy tamin' ny andro nampakarany vady, dia tamin' ny andro nifalian' ny fony. Mivoaha, ry zanakavavin' i Siona, jereo Salomona mpanjaka, misatroka ny satro-boninahitra, nasatro-dreniny azy amin' ny andro ampakarany vady, amin' ny andro ifalian' ny fony. Venez contempler, filles de Sion, le roi Salomon, avec le diadème dont sa mère l' a couronné au jour de ses épousailles, au jour de la joie de son coeur.
...............
Ton 8.11 Solomon had a vineyard at Baalhamon; he let out the vineyard unto keepers; every one for the fruit thereof was to bring a thousand pieces of silver. Solomona nanan-tanim-boaloboka tao Bala-hamona; Nahofany tamin' olona mpiandry voly ny tanim-boaloboka, ka samy tsy maintsy mitondra sekely volafotsy arivo ho solon' ny vokatra. Ny antokom-pihira nanan-tanimboaloboka tao Baala Hamona Salomona, napetrany tamin' ny mpiandry voly ny tanimboaloboka. Ary ny solom-bokatra aloha ho azy, dia arivo sikla isan' olona. Salomon avait une vigne à Baal-Hamôn. Il la confia à des gardiens, et chacun devait lui remettre le prix de son fruit : mille sicles d' argent.
Ton 8.12 My vineyard, which is mine, is before me: thou, O Solomon, must have a thousand, and those that keep the fruit thereof two hundred. Ny tanim-boaloboko, eny, ilay an' ny tenako, dia eto anatrehako, Ny arivo kosa dia anao, ry Solomona, ary ny roan-jato ho an' izay mpiandry voly. Ny ampakarina ny tanimboaloboka izay ahy kosa, dia anaranako fo: ny arivo sikla no anao anie, ry Salomona, ary ny roan-jato kosa, an' ny mpiandry ny voany. Ma vigne à moi, je l' ai sous mes yeux : à toi Salomon les mille sicles, et deux cents aux gardiens de son fruit.

      Eklesiastika L'Ecclésiastique
...............
Si 47.13 Nanjaka tamin' ny androm-piadanana Salomona, fa nomen' Andriamanitra fitsaharana amin' ny manodidina rehetra izy, mba hanorina tempoly ho an' ny anarany, sy hanamboatra fitoerana masina mandrakizay. Salomon régna dans un temps de paix et Dieu lui accorda la tranquillité alentour, afin qu' il élevât une maison pour son nom et préparât un sanctuaire éternel.
...............
Si 47.23 Nodimandry tany amin' ny razany Salomona, ary ny navelany nanarakaraka azy, dia zanany iray razana aminy, iray, olona adala eo imason' ny vahoaka, tsy manam-pahalalana, i Roboama izay nanao izay hihatahan' ny vahoaka amin' ny heviny; ary Jeroboama, zanak' i Nabata, izay nampanota an' Israely, sy nisori-dalana hidiran' i Efraima amin' ny fivadihana. Et Salomon se reposa avec ses pères, laissant après lui quelqu' un de sa race, le plus fou du peuple, dénué d' intelligence Roboam, qui poussa le peuple à la révolte.

  Book of Jeremiah Jeremia Jeremia Livre de Jérémie
...............
Jer / Jr 52.20 The two pillars, one sea, and twelve brasen bulls that were under the bases, which king Solomon had made in the house of the Lord: the brass of all these vessels was without weight. ary ny andry roa sy ny tavin-drano lehibe iray atý ny omby varahina roa ambin' ny folo, Izay teo ambanin' ny fitoeran-tavin-drano, izay nataon' i Solomona mpanjaka ho an' ny tranon' i Jehovah; ny varahina tamin' izany fanaka rehetra izany dia tsy hita lanja. Ny amin' ny andry roa, ny ranomasina, mbamin' ireo omby varahana roa ambin' ny folo nitaingenany sy ny fanambaniny, izay nampanaovin' i Salomona mpanjaka, tao an-tranon' ny Tompo, dia tsy nisy tokony handanjana ny varahana tamin' ireo fanaka rehetra ireo. Quant aux deux colonnes, à la Mer unique, aux douze boeufs de bronze qui étaient sous la Mer et aux bases roulantes, que le roi Salomon avait fabriqués pour le Temple de Yahvé, on ne pouvait évaluer ce que pesait le bronze de tous ces objets.

  The Gospel according to Matthew Matio Matio L'Évangile selon Saint Matthieu
...............
Mat / Mt 1.6 And Jesse begat David the king; and David the king begat Solomon of her that had been the wife of Urias; ary Jese niteraka an' i Davida mpanjaka. Ary Davida niteraka an' i Solomona tamin' ny vadin' i Oria; Davida mpanjaka niteraka an' i Salomona tamin' ilay vadin' i Oria; Jessé engendra le roi David. David engendra Salomon, de la femme d' Urie,
Mat / Mt 1.7 And Solomon begat Roboam; and Roboam begat Abia; and Abia begat Asa; ary Solomona niteraka an-dRehoboama; ary Rehoboama niteraka an' i Abia; ary Abia niteraka an' i Asa; Salomona niteraka an' i Roboama; Roboama niteraka an' i Abiasa; Abiasa niteraka an' i Asà; Salomon engendra Roboam, Roboam engendra Abia, Abia engendra Asa,
...............
Mat / Mt 6.29 And yet I say unto you, That even Solomon in all his glory was not arrayed like one of these. nefa lazaiko aminareo fa na dia Solomona tao amin' ny voninahiny rehetra aza tsy mba nitafy tahaka ny anankiray amin' ireny. kanefa lazaiko aminareo, fa na dia Salomona tao amin' ny voninahiny rehetra aza dia tsy mba nitafy tahaka ny anankiray amin' izy ireny. Or je vous dis que Salomon lui-même, dans toute sa gloire, n' a pas été vêtu comme l' un d' eux.
...............
Mat / Mt 12.42 The queen of the south shall rise up in the judgment with this generation, and shall condemn it: for she came from the uttermost parts of the earth to hear the wisdom of Solomon; and, behold, a greater than Solomon is here. Ny mpanjakavavy avy tany atsimo hiara-mitsangana amin' ity taranaka ity amin' ny andro fitsarana ka hanameloka azy; fa avy tany amin' ny faran' ny tany izy hihaino ny fahendren' i Solomona; nefa, indro, misy lehibe noho Solomona eto. Ilay mpanjakavavy avy any atsimo hitsangana hanohitra ity taranaka ity amin' ny andro fitsarana ka hanameloka azy; fa niala avy tany amin' ny faravazan-tany izy ka nankatý hihaino ny fahendren' i Salomona, nefa indro misy lehibe noho Salomona eto. La reine du Midi se lèvera lors du Jugement avec cette génération et elle la condamnera, car elle vint des extrémités de la terre pour écouter la sagesse de Salomon, et il y a ici plus que Salomon !

  The Gospel according to Luke Lioka Lioka L'Évangile selon Saint Luc
...............
Lio / Lk 11.31 The queen of the south shall rise up in the judgment with the men of this generation, and condemn them: for she came from the utmost parts of the earth to hear the wisdom of Solomon; and, behold, a greater than Solomon is here. Ny mpanjakavavy avy tany atsimo dia hiara-mitsangana amin' ny lehilahy amin' ity taranaka ity amin' ny andro fitsarana ka hanameloka azy; fa avy tany amin' ny faran' ny tany izy hihaino ny fahendren' i Solomona; nefa, indro, misy lehibe noho Solomona eto. Hiara-mitsangana amin' ny olona amin' ity taranaka ity ny mpanjakavavy avy any atsimo amin' ny andro fitsarana ka hanameloka azy, satria niala avy tany amin' ny fara vazan-tany izy hihaino ny fahendren' i Salomona, nefa indro misy mihoatra noho Salomona eto. La reine du Midi se lèvera lors du Jugement avec les hommes de cette génération et elle les condamnera, car elle vint des extrémités de la terre pour écouter la sagesse de Salomon, et il y a ici plus que Salomon !
...............
Lio / Lk 12.27 Consider the lilies how they grow: they toil not, they spin not; and yet I say unto you, that Solomon in all his glory was not arrayed like one of these. Hevero ny fanirin' ny voninkazo; tsy mba miasa na mamoly ireny; nefa lazaiko aminareo: Na dia Solomona teo amin' ny voninahiny rehetra aza tsy mba nitafy tahaka ny anankiray amin' ireny. Diniho koa ange ny fanirin' ny lisy e: tsy mba miasa na mamoly ireny; kanefa lazaiko aminareo fa na Salomona teo amin' ny voninahiny rehetra aza tsy mba nitafy tahaka ny anankiray amin' izy ireny. Considérez les lis, comme ils ne filent ni ne tissent. Or, je vous le dis, Salomon lui-même, dans toute sa gloire, n' a pas été vêtu comme l' un d' eux.

  The Gospel according to John Jaona Joany L'Évangile selon Saint Jean
...............
Jao / Jo 10.23 And Jesus walked in the temple in Solomon' s porch. Ary Jesosy nitsangantsangana teo an-kianjan' ny tempoly teo amin' ny Fialofan' i Solomona. ary Jeso nitsangantsangana tao an-tempoly tao amin' ny lavarangan' i Salomona. Jésus allait et venait dans le Temple sous le portique de Salomon.

  The Acts of the Apostles Asa Asa Les Actes des Apôtres
...............
Asa 3.11 And as the lame man which was healed held Peter and John, all the people ran together unto them in the porch that is called Solomon' s, greatly wondering. Ary raha nihazona an' i Petera sy Jaona izy, dia niara-nirohitra ny olona rehetra ho eo amin' izy telo lahy teo amin' ny fialofana izay atao hoe Fialofan' i Solomona, ka talanjona. Ary noho izy io tsy niala teo amin' i Piera sy Joany, dia nidodododo ny vahoaka nankeo amin' izy ireo teo amin' ny lavarangan' i Salomona ka talanjona. Comme il ne lâchait pas Pierre et Jean, tous, hors d' eux-mêmes, accoururent vers eux au portique dit de Salomon.
...............
Asa 5.12 And by the hands of the apostles were many signs and wonders wrought among the people; (and they were all with one accord in Solomon' s porch. Ary ny tanan' ny Apostoly no nanaovana famantarana sy fahagagana maro teo amin' ny vahoaka; ary izy rehetra niray saina teo amin' ny Fialofan' i Solomona; Betsaka ny famantarana sy fahagagana natao teo amin' ny vahoaka, tamin' ny tànan' ny Apostoly. Niara-nipetraka teo ambanin' ny lavarangan' i Salomona ny mpino rehetra, Par les mains des apôtres il se faisait de nombreux signes et prodiges parmi le peuple... Ils se tenaient tous d' un commun accord sous le portique de Salomon,
...............
Asa 7.47 But Solomon built him an house. Fa Solomona kosa no nanao trano ho Azy. kanefa Salomona ihany no nanao trano ho azy. Ce fut Salomon toutefois qui lui bâtit une maison.